Engångsplastens miljöeffekter ska minska
Regeringen vill se ett hållbart användande av engångsplast och har i dag fattat en rad beslut som innebär att Sverige genomför EU:s engångsplastdirektiv samt vidtar ytterligare några nationella åtgärder. Det handlar om produkter som inte ska finnas på marknaden framöver, att ersätta med bättre alternativ, att öka återvinningen samt att vidta åtgärder som minskar nedskräpningen. Plast och särskilt engångsplast har en särställning bland de utmaningar som måste hanteras för att nå en cirkulär ekonomi.
Användningen av plast ger upphov till negativa effekter på miljön, till exempel negativa klimateffekter och skador på det marina och strandnära djurlivet. Plast består nästan uteslutande av fossil råvara och användningen av ny plast ökar kraftigt. En alltför låg andel av plasten återvinns och när plasten istället förbränns ger det utsläpp av fossila växthusgaser.
− Engångsplast spelar en viktig roll i vårt samhälle men ska användas med försiktighet och så långt som möjligt återvinnas. De beslut som regeringen har fattat i dag innebär att vi tar ett samlat grepp kring hur vi använder engångsplast. Rätt plast ska användas på rätt plats, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.
Regeringens beslut innebär ett mer hållbart användande av engångsplast och att man nu tar ett samlat grepp kring frågan.
Några av de beslut som fattats i dag:
Alternativ ska erbjudas för den som köper mat att ta med
Trenden att äta mat och dryck i engångsförpackningar sliter på våra resurser och skapar onödiga miljöproblem. Sverige är enigt med övriga EU-länder om att utvecklingen är ohållbar och att åtgärder krävs. Därför kommer det nu ställas krav på att den som erbjuder snabbmat och dryck i engångsförpackning också ska erbjuda ett flergångsalternativ. Syftet med åtgärden är att vi ska kunna fortsätta att handla mat och dryck som i dag, men utan den miljöpåverkan som engångsanvändningen ger upphov till. De nya reglerna införs först 2024 för att branschen ska ha tid att ställa om. Målet med åtgärden är att användningen av engångsmuggar och engångsmatlådor i Sverige ska ha minskat med 50 procent till 2026.
För att underlätta för aktörerna inom branschen får Livsmedelsverket och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram vägledning och rutiner för verksamheter som ska följa kraven om att erbjuda flergångsalternativ. Vägledning ska hjälpa aktörerna att göra rätt både utifrån hygien och miljöaspekter.
En ny nedskräpningsavgift införs och pengarna fördelas till kommunerna
Nedskräpningen i Sverige kostar i dag skattebetalarna ca 1 miljard kronor om året. Det är inte i linje med principen om att förorenaren ska betala och därför ska en nedskräpningsavgift införas för vissa produkter som är vanligt förekommande vid nedskräpning, som glass- och godispapper, fimpar, muggar och våtservetter.
Intäkterna från produktavgifterna beräknas uppgå till cirka 600 miljoner kronor per år. Pengarna ska fördelas till kommunerna utifrån invånarantal, för att användas till den städning som kommunerna utför.
Som grund för att fastställa nedskräpningsavgiftens storlek kommer nationella skräpmätningar att göras. Naturvårdsverket får i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa ska genomföras.
En del produkter förbjuds
Många engångsplastprodukter skapar utöver själva plastläckaget till naturen stor skada på det marina djurlivet och fåglar. Därför har EU gemensamt beslutat att de mest skadliga produkterna ska förbjudas. Flera av dessa produkter är utformade så att de är spetsiga och hårda och därför orsakar stort lidande för djurlivet.
Följande engångsplastprodukter kommer att förbjudas i Sverige från den 1 januari 2022: bomullspinnar (tops), sugrör, bestick och ätpinnar, omrörare för drycker, ballongpinnar och tallrikar. Även matlådor för snabbmat som innehåller expanderad polystyren kommer att förbjudas.
I Sverige kommer även engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast att förbjudas från den 1 januari 2024.
Kommuner vittnar om att nedskräpningen av konfetti av plast ökat de senaste åren. Därför kommer det bli förbjudet att använda konfetti som innehåller plast utomhus. Det här är ett exempel på där papper kan ersätta plast och ge en likvärdig produkt. Förbudet ska börja gälla den 30 april 2022.
Sverige vill öka återvinningen av plast - driver process i EU
År 2020 återvanns enbart 34 procent av alla plastförpackningar i Sverige. Om PET-flaskor exkluderas från statistiken återvanns bara 27 procent av plastförpackningarna.
Dryckesflaskor av PET ska senast 2025 innehålla minst 25 procent återvunnen plast och alla dryckesflaskor av plast ska senast 2030 innehålla minst 30 procent återvunnen plast.
Sverige vill även att materialåtervinningen i hela EU ska förbättras och har därför anmält ett förslag till EU-kommissionen om att införa krav på att alla engångsplastförpackningar från 2030 ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast. Det pågår en dialog med Kommissionen i ärendet.
Josefin Sasse
Pressekreterare hos miljö- och
klimatminister samt vice statsminister
Per Bolund
073-077 94 69
Victor Thomsen
Pressekreterare hos miljö- och
klimatminister samt vice statsminister
Per Bolund
073-078 24 75
Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo
Taggar: