Hårdare FN-krav på export av elavfall och globalt förbud för ca 150 farliga ämnen

Report this content

Idag avslutades förhandlingarna för tre FN-konventioner på avfalls- och kemikalieområdet i Genève, Schweiz. Sverige har drivit på för högre krav när elavfall går på export och att ytterligare ca 150 högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, ska förbjudas globalt.

Den ökande globala handeln med elavfall är ett växande problem eftersom elavfall som hanteras på fel sätt är en allvarlig risk för människors hälsa och miljön, särskilt i utvecklingsländer. En stor del av elavfallet riskerar att hanteras helt utanför myndigheters kontroll, på sätt som skadar både människors hälsa och miljön. Farligt elavfall kan t.ex. sorteras och demonteras av barn, eldas upp eller dumpas på okontrollerade soptippar.

Vid förhandlingarna för Baselkonventionen i Genève beslutade medlemsländerna att den globala handeln med elavfall ska regleras hårdare. Beslutet ger länder, ofta utvecklingsländer, större möjligheter att stoppa import av elavfall.

– Jag är mycket glad att världens länder nu lyckats begränsa möjligheten att exportera elavfall till länder som saknar möjlighet att ta hand om avfallet på ett lämpligt sätt. Dagens internationella flöden av elavfall kan ge svåra följder för människor och miljön, särskilt i utvecklingsländer, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Under förhandlingarna inom Stockholmskonventionen beslutade medlemsländerna att förbjuda all produktion och användning av det högfluorerade ämnet perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) och ytterligare nästan 150 relaterade högfluorerade ämnen, s.k. PFAS. Dessa ämnen används framför allt i brandskum och i textilier. Att förbudet omfattar en hel grupp PFAS-ämnen är betydelsefullt och önskvärt.

Även inom Rotterdamkonventionen beslutade medlemsländerna att utöka listan över farliga ämnen, för vilka det ställs krav på information vid export och import, med ytterligare två ämnen. De ämnen som nu läggs till listan är dekaBDE (dekabromdifenyleter) och PFOA (perfluoroktansyra).

– Den här typen av ämnen kan vi hitta både i blod hos människor och som föroreningar i dricksvatten. De kan påverka såväl immunsystemet som nervsystemet negativt. Den globala utfasningen av fler högfluorerade ämnen betyder mycket för att minska belastningen på vår hälsa och vår miljö, säger Annika Strandhäll.

För mer information, kontakta:
Tove Kullenberg
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister 
Annika Strandhäll
0
73 842 50 59

Albin Nordin
Pressekreterare hos klimat- och miljöminister
Annika Strandhäll
073-088 83 24

Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar:

Snabbfakta

Högfluorerande ämnen (PFAS): Perfluorhexansulfonsyra, PFHxS tillhör gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS. PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är en ämnesgrupp som består av ett stort antal olika kemiska ämnen (ca 4 600). PFAS är syntetiskt framställt och är mycket svårnedbrytbara i naturen. PFAS når naturen och människor genom dess produktion, genom direkt användning samt via avlopp och deponier. Exempel på vanliga produkter som innehåller PFAS är impregneringsmedel för kläder, skidvallor, bekämpningsmedel mot insekter och brandsläckningsskum. Höga halter av PFAS från brandsläckningsskum finns framför allt i närheten av civila och militära brandövningsplatser där släckmedlet använts.
Twittra det här
Basel-, Rotterdam- och Stockholmskonventionerna: Mötet, som pågick 6-17 juni 2022, samlade länder och andra aktörer såsom industri och civilsamhället från hela världen. FN:s Baselkonvention handlar om transporter av farligt och visst annat avfall mellan länder och om hanteringen av sådant avfall. Konventionen ställer krav på anmälan och godkännande av gränsöverskridande transporter av farligt avfall, hushållsavfall, problematiskt plastavfall och nu även allt elavfall (även det som inte är farligt avfall). Konventionen förbjuder också EU- och OECD-länder att exportera farligt avfall till länder utanför EU och OECD. För EU:s del kommer det att bli förbjudet att exportera allt elavfall utanför OECD. FN:s Stockholmskonvention förbjuder produktion och användning av långlivade organiska föroreningar, s.k. POP:s-ämnen (Persistent Organic Pollutants). För närvarande omfattas 31 ämnen eller ämnesgrupper av förbudet, t.ex. insektsgift som DDT och endosulfan eller industrikemikalier som klorparaffiner, PCB och PFOS. Syftet med FN:s Rotterdamkonvention är att ämnen som är begränsade eller förbjudna i ett land inte ska exporteras till andra länder som saknar lagstiftning, utan att dessa länder givit sitt medgivande till import.
Twittra det här