Nya former för klimatfinansiering ger starkare klimatarbete globalt

Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att analysera vilken roll nya typer av internationella klimatinsatser kan ha i genomförandet av klimatavtalet från Paris. Uppdraget ska genomföras tillsammans med SIDA och Naturvårdsverket.

− Klimatavtalet från Paris är historiskt – för första gången har vi ett klimatavtal som alla världens länder bidrar till. Nu vill regeringen se över vilka konsekvenser det nya klimatavtalet får för vårt fortsatta klimatarbete, både på hemmaplan och internationellt. Att utveckla nya internationella klimatsamarbeten är viktigt, inte minst för att hela världen ska få tillgång till ny teknik som minskar utsläppen och anpassar samhällen till klimatförändringarnas effekter, säger klimat- och miljöminister Åsa Romson.

Tidigare har internationellt klimatsamarbete utanför biståndssektorn till stor del skett genom den så kallade Mekanismen för ren utveckling (CDM). CDM går i korta drag ut på att rikare länder finansierar klimatprojekt i fattigare länder där projekten ofta utförs av företag eller organisationer. De nya samarbetsformer som nu skapas under klimatavtalet kommer att ersätta CDM och ett större fokus kommer att läggas på samarbete mellan länders regeringar. Ambitionen är också att nya samarbeten ska koppla till de globala målen för hållbar utveckling. Syftet med regeringens nya uppdrag till myndigheterna är att få en analys av hur de nya samarbetsformerna kan komma att se ut.

Uppdraget innebär att myndigheterna ska analysera hur resultatbaserad finansiering kan bidra till att ländernas klimatambitioner höjs. Myndigheterna ska också undersöka hur åtgärder för hela sektorer kan bidra till att skynda på klimatomställningen, samt belysa hur insatserna kan skapa incitament för att införa nya styrmedel och möjligheter för privata investeringar. Energimyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 15 oktober 2016.

Taggar: