Nya och utökade satsningar på industrins gröna omställning

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.  För att nå de högt satta klimatmålen, öka vår konkurrenskraft och skapa framtidens jobb måste takten i klimatarbetet öka.

Därför föreslår regeringen ytterligare steg för att underlätta näringslivets och industrins klimatomställning genom kraftigt ökade stöd samt att större belopp ska kunna garanteras av staten när företagen själva vill ta lån för stora gröna investeringar.

Ramen för gröna kreditgarantier höjs till 50 miljarder kronor 2022

För att åstadkomma den gröna omställning som krävs för att nå klimatmålen måste hela samhället delta. Näringslivet har en central roll i omställningen samt öka konkurrenskraften och skapa framtidens jobb.  Genom garantiprogrammet för gröna investeringar främjar staten stora industriinvesteringar som bidrar till att nå miljömålen och det klimatpolitiska ramverket. Intresset för kreditgarantierna har varit stort. 

Regeringen föreslår en höjd garantiram, från 15 miljarder kronor till 50 miljarder för 2022. Garantiramen beräknas därefter till 65 miljarder kronor 2023 och 80 miljarder kronor 2024 –

− Vi står i en akut klimatkris och industrins omställning måste gå ännu snabbare. Därför gör vi nu offensiva satsningar för att underlätta för företagen att finansiera viktiga gröna investeringar, säger finansmarknadsminister och biträdande finansminister Åsa Lindhagen.

Kreditgarantierna kan ges till industriinvesteringar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor. Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet och ha en maximal löptid om 15 år.

Industriklivet utökas

Industrin står idag för en dryg tredjedel av utsläppen i Sverige, att minska dessa utsläpp är avgörande för att nå klimatmålen. Samtidigt är industrin en central del för att minska utsläppen kommer det krävas nya lösningar och innovationer. För att främja en sådan utveckling vill regeringen stärka satsningen Industriklivet med 217 miljoner kronor under 2022 till totalt 909 miljoner kronor.

− Svensk industri ligger i framkant inom den hållbara teknikutvecklingen och det finns en stor vilja att ställa om. Industriklivet är mycket uppskattat bland industriföretagen. Satsningen bidrar till att utveckla den teknik som idag inte är kommersialiserad, men som kommer vara nödvändig för att minska många av utsläppen inom den tunga industrin. Det är också så vi stärker vår konkurrenskraft och skapar framtidens jobb, säger miljö- och klimatminister Per Bolund.

Industriklivet lanserades 2018 och ger stöd till att utveckla lösningar som minskar utsläppen inom industrin. Industrins vilja att satsa på klimatomställningen har varit stor, och bland de 77 projekt som beviljats stöd finns bland annat utveckling av fossilfritt stål, teknik för negativa utsläpp och framställning av grön vätgas. Utöver att främja klimatomställningen inom industrin bidrar satsningen också till att stärka svensk export och konkurrenskraft.

Nytt driftsstöd för Bio-CCS införs

För att nå negativa utsläpp av växthusgaser krävs kompletterande åtgärder vid sidan av omfattade utsläppsminskningar. Avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid (så kallad bio-CCS) kan bidra till negativa utsläpp.

Regeringen föreslår därför att ett system för driftstöd för bio-CCS i form av omvänd auktionering ska införas under 2022.

En första omvänd auktion där de aktörer som kan leverera tjänsten till lägst kostnad vinner anbudet planeras att genomföras 2022. Den första utbetalningen kommer att göras efter inlagring av koldioxid med utbetalning från 2026. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen att 400 miljoner kronor per år under perioden 2026–2040 får användas för att teckna kontrakt med de aktörer som vinner den omvända auktionen. Detta innebär att regeringen avser att satsa totalt 6 miljarder kronor under perioden 2026–2040.

Regeringen avsätter också 10 miljoner kronor per år under perioden 2022–2025 för upprättande och administration av ett system för omvänd auktionering.

Deltagande i IPCEI

För att stärka långsiktig konkurrenskraft och främja en snabb omställning till ett digitalt och hållbart samhälle i så kallade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI). Sverige deltar redan i två projekt på batteriområdet, och Energimyndigheten har fått i uppdrag att förbereda svenskt deltagande i vätgasprojekt med syfte att minska utsläppen i industrin. För att säkerställa att Sverige kan delta i projekten behövs samordning och finansiering. Regeringen föreslår därför en satsning om 100 miljoner kronor 2022 och beräknar att ytterligare 70 miljoner kronor kommer tillföras 2023 och 2024 till industriella samarbetsprojekt för grön och digital omställning. Förslaget innebär att ytterligare medel tillskjuts ändamålet utöver de 200 miljoner kronor år 2022 och beräknade 70 miljoner 2023–2027 som avsattes i budgetproposition 2021.

Näringslivets omställning

Den gröna och digitala omställningen är nödvändig för vår framtidiga konkurrenskraft och för att Sverige ska nå våra högt uppsatta miljö- och klimatmål och skapa förutsättningar för en grön återstart i hela landet. Digital omställning möjliggör bl.a. automation, bättre resursutnyttjande, strategisk användning av data och artificiell intelligens samt nya affärsmodeller. Näringslivets förmåga att dra nytta av sådan teknik är avgörande för den gröna omställningen.

För att driva arbetet med ett grönt och digitalt omställningslyft föreslår regeringen att tillföra Tillväxtverket ytterligare 92 miljoner kronor 2022. Myndigheten föreslås även få ytterligare 8 miljoner under 2022 för en förlängning av Jobbsprånget. Regeringen beräknar att 92 respektive 8 miljoner kronor avsätts för åren 2023 och 2024. Satsningen, som bygger på arbetet inom regeringens samverkansprogram för Näringslivets digitala strukturomvandling samt Näringslivets klimatomställning ska stärka både etablerade och yngre företags förmåga att hantera den gröna och den digitala omställningen, inklusive att förbättra företagens motståndskraft och hantering av kommande kriser. Till målen hör ökad konkurrenskraft, minskade utsläpp samt bättre resursutnyttjande i näringsliv och industri.

Victor Thomsen
Pressekreterare hos miljö- och
klimatminister samt vice statsminister
Per Bolund
073-078 24 75 

Daniel Dickson
Pressekreterare hos finansmarknadsminister och biträdande finansminister
Åsa Lindhagen
073-820 84 89

Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar: