Parisavtalets regelbok antogs vid klimatmötet i Katowice
Under två veckor har FN:s klimatmötet COP24 pågått i Katowice där fokus legat på utformningen av Parisavtalets regelbok. På övertid lyckades länderna under lördagen enas om ett gemensamt regelverk som ska styra hur länderna genomför sitt klimatarbete under Parisavtalet.
Resultatet innebär att det nu finns ett robust och långsiktigt regelverk för hur länderna ska planera, kommunicera, genomföra, rapportera och följa upp sina åtaganden under Parisavtalet. Det finns också regler för hur man ska följa upp det globala klimatarbetet för att se hur det svarar mot målen i Parisavtalet. I Parisavtalet finns krav på regler och att regelverket skulle utvecklas och beslutas på årets partsmöte. Det är detta regelverk länderna nu glädjande lyckats leverera.
− Det är mycket positivt att man nu lyckats besluta om en gemensam, robust och balanserad regelbok där länderna kontinuerligt ska förbättra sitt klimatarbete. Att närmare 200 länder enas om så pass starka regler i dagens geopolitiska klimat är en framgång och visar styrkan i Parisavtalet, säger klimatminister Isabella Lövin som lett den svenska delegationen i Katowice.
Det enda som länderna inte lyckades förhandla klart i tid är regler för det som kallas gemensamma samarbetsformer. Det handlar bland annat om hur länder ska kunna genomföra klimatåtgärder i andra länder, och hur länderna ska kunna bedriva utsläppshandel med varandra. Istället kommer länderna nu att fortsätta förhandla dessa frågor under nästa år.
− Vi hoppades naturligtvis att vi skulle lyckas fatta ett beslut även för detta, men man hann helt enkelt inte lösa många av de tekniska och politiska frågorna kring dessa regler. Samtidigt anser vi att det är bättre att man fortsätter utveckla detta under nästa år än att anta regler som är svaga. Det är viktigt att användningen av samarbetsmekanismer verkligen leder till riktiga utsläppsminskningar och då behövs rigorösa regler för hur man bokför och räknar på dessa, säger Isabella Lövin.
Stödet till utvecklingsländerna
Finansieringsfrågan har haft stor effekt på förhandlingarna. En av hörnstenarna i Parisavtalet är att rika länder ska gå före och minska sina utsläpp, och samtidigt stötta länderna i deras omställning. En svår fråga har varit utvecklingsländerna i förväg vill veta vilket stöd de rikare länderna kommer att bidra med så att de kan ta med det i sin planering.
Det är i grunden en förtroendefråga. Utvecklingsländerna vill veta hur mycket stöd de kommer få en viss tid framöver. Givarländer som Sverige försöker å sin sida lösa hur det ska gå ihop med våra årliga budgetprocesser, eller det faktum att vi byter regeringar med regelbundna mellanrum.
Parterna har enats om regler för detta men också att man med start 2020 ska göra en bedömning var fjärde år av vilket stöd utvecklingsländerna behöver för att kunna genomföra Parisavtalet.
Isabella Lövin medlade i känslig fråga
En kontrovers som uppstod under mötet om hur länderna skulle ta emot IPCC:s specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning har fått stor uppmärksamhet. De flesta länder ville se ett tydligt välkomnande av rapporten, medan Saudiarabien, USA, Ryssland och Kuwait endast ville att rapporten skulle noteras.
Det polska ordförandeskapet gav därför klimatminister Isabella Lövin i uppdrag att leda samtal mellan länderna för att försöka hitta en lösning. Trots att det tidigt stod klart att det skulle bli svårt att nå samsyn kunde man till slut enas om en gemensam formulering.
− Utgångspunkten i samtalen har varit att inte politisera vetenskapen och innehållet i denna viktiga rapport. Nu har ländernas enats om att man ska vägledas av den bästa vetenskapen, och man erkänner att rapporten är den bästa vetenskapen vi har just nu, säger Isabella Lövin.
I uppdraget ingick också att leda samtal om hur länderna ska hantera utfallet av den så kallade Talanoadialogen. Under dialogen har länderna utvärderat hur det globala klimatarbetet svarar mot 1,5-gradersmålet och driva på hur ambitionen i klimatarbetet kan höjas.
− Talanoadialogen synliggjort mycket av det klimatarbete som sker runt om i världen, och visat exempel på hur ambitionen kan höjas. Det vill länderna lyfta fram i beslutstexten. Däremot anser man inte att det behövs några nya beslut om hur resultatet ska användas. Detta eftersom Parisavtalet redan anger att dialogen ska vägleda länderna när de tar fram sina nationella klimatplaner, säger Isabella Lövin.
För mer information, kontakta:
Jakob Lundgren
Pressekreterare hos
minister för internationellt
utvecklingsarbete och klimat
samt vice statsminister
Isabella Lövin
072-206 08 92
Miljö- och energidepartmentet
Malmtorgsgatan 3 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo
Taggar: