Sverige arbetar tillsammans med nordiska länder för en global överenskommelse om plast

Report this content

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin och övriga nordiska miljöministrar lanserar idag en rapport som lyfter behovet av en global överenskommelse för att minska plastnedskräpning.  Plast som sprids i våra sjöar och hav hotar ekosystem, påverkar fiske, sjötransporter, friluftsliv, turism, livsmedelssäkerhet och andra områden. 

Rapporten, som lanseras vid ett digitalt event, innehåller förslag som ska engagera länder i ett gemensamt försök att förhindra plastföroreningar. Plastens hela livscykel har varit i fokus då olika verktyg analyserats och exempel lyfts fram. 

− Plastskräp återfinns idag överallt på jordklotet, även i de mest avlägsna och orörda områdena. Vi hittar plast i Arktis, i den djupa Marianergraven och på Midwayöarna tusentals mil från närmaste kontinent. Inget land kan ensamt lösa de utmaningar vi står inför utan vi behöver samarbeta. Jag är därför glad över att idag lansera en rapport med förslag på hur en global överenskommelse kan utformas, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin.

De nordiska miljö- och klimatministrarna är eniga om att takten i arbetet mot marin plastnedskräpning behöver öka.  De antog i april 2019 en deklaration om att behovet av en global överenskommelse för att motverka marin plastnedskräpning och föroreningar av mikroplaster. Ministrarna beslutade då också att ta fram en nordisk rapport som ska analysera olika angreppssätt och innehåll i en framtida global överenskommelse. Idag lanseras rapporten virtuellt av de nordiska ministrarna. 

För mer information, kontakta:

Jakob Lundgren
Pressekreterare hos
miljö- och klimatminister
samt vice statsminister
Isabella Lövin
072-206 08 92

Miljödepartmentet
Fredsgatan 6 103 33 Stockholm
08-405 10 00
regeringen.se/miljo

Taggar:

Prenumerera

Snabbfakta

Bakgrund: Plastföroreningarna är ett växande globalt miljö- och hälsoproblem. Globalt sett hamnar 5–13 miljoner ton plastavfall i havet årligen. Det utgör ett stort hot mot den biologiska mångfalden i havet. Större plastpartiklar orsakar skador på däggdjur och fåglar. Plast från plastbärkassar och annat skräp bryts över tid ned i små mikropartiklar, så kallade mikroplaster. Mikroplaster tycks kunna skada vattenlevande organismer både fysiskt och toxikologiskt. De misstänks även kunna fungera som bärare av miljögifter så att dessa koncentreras i ökad grad. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat eller ätit plast som finns i havet.
Twittra det här