Stockholm måste stärka det förebyggande arbetet mot hatbrott
Miljöpartiet de gröna i Stockholms stad kommenterar rapporten ”Hatbrott 2009” (2010-07-01) från Brottsförebyggande rådet (Brå).
- Antalet hatbrott i Stockholms län är alarmerande högt. Unga är som grupp överrepresenterade både som utsatta och förövare. Detta kräver ett förbättrat förebyggande arbete, inte minst riktat mot ungdomar, säger Yvonne Ruwaida (MP), oppositionsborgarråd Stockholms stad.
Polismyndighetens fortsatta satsningar och brottsofferjourens specialiserade arbete kan vara en förklaring till Stockholms höga siffror. Dvs, att en större andel av övergreppen anmäls. Det är dock inte bara polisen som behövs för att hantera hatbrottsproblematiken. Aktörer som skolan, socialtjänsten, sjukvården och brottsofferjourer är minst lika viktiga i det förebyggande arbetet.
- Skällsord, t.ex. ”bögjävel”, är snarare regel än undantag i många skolkorridorer. Stockholms skolor behöver fler vuxna som ges bättre möjligheter att se, förebygga och arbeta aktivt mot kränkningar, säger Yvonne Ruwaida (MP).
- Det är viktigt att fler aktörer får en bättre förståelse för hatbrottsproblematiken – att känna igen ett hatbrott och agera därefter. Därför måste Stockholms stad ta fram en bred och konkret handlingsplan mot hatbrott och se till att den genomförs, säger Yvonne Ruwaida (MP).
FÖR ATT STÄRKA DET FÖREBYGGANDE ARBETET MOT HATBROTT I STOCKHOLM KRÄVER MILJÖPARTIET FÖLJANDE SEX ÅTGÄRDER:
1. En handlingsplan för att bekämpa hatbrotten Hatbrott handlar ytterst om alla människors lika värde och om grundläggande mänskliga rättigheter. Hatbrott angår därför hela samhället. Det är viktigt att en bredd av aktörer i samhället (exempelvis skolan, socialtjänst, hälso- och sjukvården och brottsofferjourer) förstår hela hatbrottsproblematiken och vad man kan göra för att känna igen ett hatbrott och agera därefter. En konkret handlingsplan mot hatbrott ska utvecklas och användas aktivt.
2. Aktivt arbete med likabehandlingsplaner i alla skolor Sedan 2006 finns ett krav på att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan. Skolverkets undersökning från juni 2007 visade att en stor del av Stockholms skolor inte lever upp till lagens krav på en likabehandlingsplan. Uppdrag och ekonomiskt utrymme ska ges till skolor att prioritera arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.
3. Aktivt arbete med jämlikhet och jämställdhet redan i förskolan Stockholms stad måste se till att tid och resurser avsätts till kompetensutveckling kring sexuell jämlikhet och jämställdhet till all stadens personal på dagis och förskola.
4. Arbete mot diskriminering som villkor mot idrottsföreningar Endast idrottsföreningarna som kan visa ett aktivt arbete mot diskriminering ska beviljas bidrag eller bli tilldelade anläggningstider av Stockholms stad.
5. Utbilda ledande personal och politiker att ta tillvara den breda mångfalden Stadens personal i ledande positioner samt politiker ska delta i kurser kring diskriminering, normer och mångfald. Kurserna ska vara obligatoriska och lika självklara som andra kurser kring arbetsrättsliga frågor.
6. Specialiserade mötesplatser för ungdomar Stockholms ideella föreningar behöver ett stabilt stöd för att kunna sprida information, säkerställa kompetens och arrangera bra aktiviteter i flera delar av staden. I områden där ideellt engagemang saknas ska staden ordna egna aktiviteter med professionell personal.