Forskarantologi ger förslag på hur vi bör utveckla och förstärka forskningen om våldsbejakande extremism

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har tillsammans med 23 forskare från 11 olika lärosäten och olika vetenskapliga discipliner tagit fram en forskningsöversikt (SOU 2017:67) över befintlig forskning om våldsbejakande extremism - och förslag på framtida forskningssatsningar som bör ske för att vi i förlängningen ska kunna stärka samhällets förebyggande förmåga. Förslagen överlämnas idag i form av en SOU till regeringen.

Medel bör avsättas för att bygga upp en nationell databas över ideologiskt och religiöst motiverade brott. En tvärvetenskaplig forskningsmiljö bör etableras i syfte att möjliggöra utbyte mellan forskare från olika discipliner och lärosäten. Och en nationell tvärvetenskaplig forskarskola för forskning om våldsbejakande extremism bör upprättas för att inspirera utbyte mellan seniora forskare och trygga tillväxten av yngre forskare och experter. Det är några av de förslag om hur vi bör utveckla och förstärka forskningen om våldbejakande extremism som överlämnas till regeringen idag.

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har regeringens uppdrag att öka kunskapen om våldsbejakande extremism. Arbetet organiseras i form av samarbete med en rad myndigheter - inklusive lärosäten - och andra organisationer som substantiellt bidrar till en uppbyggnad av kunskapsnivån.  

Samordnaren har tillsammans med 23 forskare från 11 olika lärosäten tagit fram en forskningsöversikt över befintlig forskning om våldsbejakande extremism och identifierat kunskapsluckor. I den SOU som idag överlämnas till regeringen lämnas en rad förslag på

framtida forskningssatsningar som bör ske för att vi i förlängningen ska kunna stärka samhällets förebyggande förmåga.

 

Några av de områden som behöver belysas ytterligare är:

·         Civilsamhällets roll och betydelse; dels dess roll som grogrund för ideologiska och religiösa strömningar med koppling till våldsbejakande extremism, dels som aktivt förebyggande institution och som alternativ till sådana strömningar.

·         Samspelet mellan inomparlamentariska politiska rörelser och utomparlamentariska extremistiska rörelser; dels avseende dolda allianser, ideologiutbyte och karriärvägar, dels avseende inomparlamentarisk neutralisering av utomparlamentarisk extremism.

·         Samspelet mellan olika antagonistiska miljöer; Vi behöver veta mer om det faktum att individer kan träda ut ur en miljö för att träda in i en annan och att profilen på de individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism kan skifta mellan tid och rum.

·         Könsskillnader inom våldsbejakande extremism; Vilken roll och betydelse har kvinnor för såväl rekrytering in i antagonistiska miljöer som i det formella och informella förebyggande arbetet?

 

Akademisk forskning om våldsbejakande extremism bör vara tvärvetenskaplig, syntesdrivande och väl förankrad i etablerad forskningspraxis. Våldsbejakande extremism är inte ett isolerat problem. Här finns tydlig överlappning med andra sociala risker.  Området är också för komplext för att studeras inom en begränsad och diffus begreppsram. Många av begreppen är laddade och illa definierade, vilket har hämmande inverkan på forskningsutbyte och samarbete över disciplingränserna.

 

·         Medel bör avsättas för att bygga upp en nationell databas över ideologiskt och religiöst motiverade brott. En sådan databas behöver kompletteras med andra registeransatser för att identifiera organiseringen av och karriärer inom dessa miljöer.

·         En tvärvetenskaplig forskningsmiljö bör etableras i syfte att möjliggöra utbyte mellan forskare från olika discipliner och lärosäten. Denna miljö bör vara ett fristående forskningscentrum och ha en öppen och flexibel struktur.

·         En nationell tvärvetenskaplig forskarskola för forskning om våldsbejakande extremism bör upprättas för att inspirera utbyte mellan seniora forskare och trygga tillväxten av yngre forskare och experter.

 

- Vi vet att fri debatt med högt i tak kan utgöra en motkraft till antidemokratiska och främlingsfientliga tendenser. Men då gäller det att de starka åsikter som yttras i diskussionen, också bygger på fakta och kunskap, säger Anna Carlstedt, Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

- Den forskningsantologi som vi idag överlämnar till regeringen är den mest aktuella och omfattande nulägesanslysen över forskningsbehoven om våldsbejakande extremism som finns. Vår förhoppning är att det nu vidtas åtgärder som säkerställer de rekommendationer som ges.

Kommunikationsansvarig Lovisa Lagerström Lantz, 08-405 85 00

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt främja utvecklingen av förebyggande metoder.

www.samordnarenmotextremism.se

 

Taggar:

Om oss

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt främja utvecklingen av förebyggande metoder.

Snabbfakta

Nationella samordnaren har tillsammans med 23 forskare från 11 olika lärosäten och olika vetenskapliga discipliner tagit fram en forskningsöversikt (SOU 2017:67) över befintlig forskning om våldsbejakande extremism - och förslag på framtida forskningssatsningar som bör ske för att vi i förlängningen ska kunna stärka samhällets förebyggande förmåga. Förslagen överlämnas idag i form av en SOU till regeringen.
Twittra det här

Citat

- Den forskningsantologi som vi idag överlämnar till regeringen är den mest aktuella och omfattande nulägesanslysen över forskningsbehoven om våldsbejakande extremism som finns. Vår förhoppning är att det nu vidtas åtgärder som säkerställer de rekommendationer som ges.
Anna Carlstedt, Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism