Nationella stödtelefonen blir Orostelefonen

Report this content

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism och Rädda Barnen har slutit avtal om att Rädda Barnen från den 1 februari 2017 svarar för den nationella stödtelefonen. Ansvaret sträcker sig till dess att samordnarens tidsbegränsade uppdrag tar slut den 31 december 2017. Rädda Barnen tar därmed över ansvaret från Röda Korset som svarar för telefonen fram till den 31 januari 2017.

I samband med övergången byter telefonen namn till Orostelefonen.

Den nationella stödtelefonen inrättades i november 2015 som en pilotverksamhet på uppdrag av regeringen. Syftet med stödtelefonen är främst att stödja anhöriga till individer som är på väg att ansluta sig till extremistiska miljöer. Anhöriga är en viktig komponent i det förebyggande arbetet för att motverka radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremistgrupper i Sverige och i utlandet.

Röda Korset har på samordnarens uppdrag drivit telefonen sedan den lanserades. Sommaren 2016 löpte avtalet med Röda Korset ut men organisationen har fortsatt driva telefonen till det att samordnaren hittat en ny part som kan ta över.

- Det känns väldigt bra att vi nu landat i att Rädda Barnen arbetar vidare med att svara för Orostelefonen. Vi ser att de flesta som radikaliseras gör det när de är unga och Rädda Barnen har en dokumenterad erfarenhet och kunskap när det kommer till att ta den typen av samtal, säger Hillevi Engström, regeringens nationella samordnare mot våldsbejakande extremism.

- Rädda Barnens styrka i det här sammanhanget är att vi redan arbetar med att ge stöd och rådgivning till både unga och föräldrar i utsatta situationer, och vi har också kanaler för att nå ut till dem med information om vad Orostelefonen är. Det handlar om att kunna lotsa människor vidare till det stöd som samhället erbjuder, te x inom socialtjänsten, säger Ola Mattsson , chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen.

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har regeringens uppdrag att driva telefonen under hela 2017. Därefter fattas nya beslut.

 

Fakta om Orostelefonen:

  • Orostelefonen vänder sig till barn, unga och vuxna som känner en oro kring att någon i deras närhet håller på att radikaliseras. Den som ringer till orostelefonen ska få tips och råd om vad man kan göra för att hindra att ens anhöriga dras in i en våldsbejakande extremistisk rörelse. Genom orostelefonen kan man också bli satt i kontakt med personer som arbetar med dessa frågor i den kommun där man bor.

  • Telefonen är öppen vardagar mellan klockan 09.00-12.00 och 13.00-16.00 och bemannas av samtalsstödjare som behärskar flera språk, tex svenska, engelska, arabiska och somaliska. Samtalen är anonyma och syns inte på telefonräkningen.

  • Telefonen har under perioden november 2015 till augusti 2016 tagit emot i genomsnitt 2,3 samtal per dag och samtalen är ofta mellan 30 och 60 minuter långa.

  • Numret till telefonen är 020 - 100 200.

 

Presskontakter:

Nationella Samordnaren: kommunikationsansvarig Lovisa Lagerström Lantz, 08-405 85 00 lovisa.lagerstrom.lantz@regeringskansliet.se
Rädda Barnen: pressansvarig Anders Maxson Tel: 08-698 67 55 anders.maxson@rb.se.

 

Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism arbetar för att förbättra samverkan mellan myndigheter, kommuner och organisationer på nationell, regional och lokal nivå för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Samordnaren ska även verka för att öka kunskapen om våldsbejakande extremism samt främja utvecklingen av förebyggande metoder.