”Enkät för cancerberörda – patienter och närstående” med närmare 2 000 deltagare visar:
96 % av cancerpatienter har inte en plan för rehabilitering. Patrik, 23, Karlstad, fick inte det stöd och rehabilitering han behövde när han drabbades av testikelcancer som 20-åring.
Endast 4 % av patienter med cancersjukdom har en rehabiliteringsplan, visar Nätverket mot cancers stora enkät för cancerberörda. Enligt den nationella cancerstrategin ska ALLA cancerpatienter ha en rehabiliteringsplan.
– Att inte ha en integrerad rehabilitering och jobba förebyggande kan skapa mer lidande än vad sjukdomen i sig redan gjort. Patienter behandlas väldigt olika. Ibland finns resurser avsatta för exempelvis dietist, kurator, psykolog eller sjukgymnast. Men på en annan avdelning på ett och samma sjukhus, kan resurser saknas helt. Det är ett väldigt orättvist och ohållbart system, säger Patrik Göransson, psykolog och ordförande i SWEDPOS (Svensk förening för psykosocial onkologi & rehabilitering).
Patrik Hultgårdh, undersköterska i Karlstad, fick testikelcancer när han var 20 år.
– Under vårdtiden får man all hjälp som verksamheten har att erbjuda, och gärna lite till. Men när man skrivs ut finns den psykiska ohälsan kvar. Och det finns alla möjligheter i världen att underlätta för denna patientgrupp, just genom rehabilitering. Psykisk ohälsa är oerhört vanligt i samband med ett cancerbesked, du ska på nytt försöka pussla ihop livet som slagits i spillror. Att försöka göra det direkt efter avslutad cancerbehandling kan för vissa vara en ren omöjlighet då livet är ett enda stort inferno av känslor som bubblar inombords, säger Patrik Hultgårdh.
”Enkät för cancerberörda – patienter och närstående. Att leva med eller nära cancersjukdom” har gjorts av Nätverket mot cancer och diskuteras på Världscancerdagen 4 februari.
– Alla har rätt till en personligt utformad rehabplan, men att inte ens unga personer får en är inget annat än en skandal. Som cancerpatient behöver du rehab hjälp med både de psykiska och fysiska konsekvenserna av sjukdomen, hantering av existentiella frågor och hjälp och råd gällande praktiska och sociala delar. T ex så har kvinnor högre risk att drabbas av ångest och depression under cancersjukdomen, detta måste tas hänsyn till. En annan cancerpatient kanske lever i en dålig relation och behöver social stöttning. Fler cancersjukdomar kan ge svårigheter att äta eller gå på toaletten och dessa patienter måste få relevant information och fysisk hjälp om detta. Existentiella frågor som till exempel: Vem är jag? Vad är meningen med livet? uppstår ofta vid en cancersjukdom och är mycket tungt att bära själv. Vi cancerpatienter måste kunna lita på att vården finns för oss under hela cancerresan, konstaterar Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer.
FAKTA: Var tionde minut för en ny människa i Sverige besked om cancersjukdom. Var tredje svensk får cancer under sin livstid. Cancersjukdom berör oss alla, antingen som drabbade eller som närstående.
Mer information och kontaktuppgifter:
Bifogas: ”Enkät för cancerberörda – patienter och närstående. Att leva med eller nära cancersjukdom”.
Bifogas: Inbjudan till Världscancerdagen.
Frågor:
Patrik Göransson, psykolog. 070-979 88 17.
Patrik Hultgårdh, undersköterska 072-158 73 14.
Katarina Johansson, ordförande Nätverket mot cancer, 0705-72 60 80.
Pressansvarig: Lena Bergling 070-2345 158, Annika Eliasson 0702-35 43 35.
Nätverket mot cancer är ett samarbete mellan cancerprofilerade patient- och intresseorganisationer. Huvudfrågor är cancerprevention, en rättvis cancervård och patienträttigheter.
Taggar:
