Nord Stream presenterar årsrapport med resultat från miljökontrollprogrammet

Report this content

  • Nord Stream presenterar årsrapport med samtliga nationella resultat från miljökontrollerna år 2010
  • Resultaten visar att miljöpåverkan är i linje med beräkningarna i miljökonsekvensbeskrivningen eller mindre än väntat

Zug, 10 oktober 2011. Med anledning av konstruktionen och driften av naturgasledningen i Östersjön genomför Nord Stream ett ambitiöst miljökontrollarbete i varje land genom vars vatten rörledningen passerar. För att göra de samlade resultaten överskådliga har Nord Stream på eget initiativ beslutat att tillhandahålla en sammanställning av alla de nationella kontrollresultaten. Den övergripande rapporten, som publiceras idag, innehåller resultat från ca 1 000 undersökningsplatser längs hela rörledningens sträckning.

Slutsatsen av resultaten från miljökontrollerna under 2010 är att konstruktionen av Nord Streams gasledning inte haft någon betydande påverkan på miljön. Beräkningarna och modellerna i Nord Streams miljökonsekvensbeskrivningar har därmed visat sig korrekta. Bedömningen är därför att miljökonsekvenserna hittills har varit i linje med miljökonsekvensbeskrivningarna eller till och med mindre än väntat.

Nord Streams kontrollprogram är nationellt baserade och utgår från lagstiftningen i respektive land. Med anledning av den geografiska närheten kontrolleras dock potentiella gränsöverskridande miljökonsekvenser från Finland till Estland samt från Ryssland till Finland i Finska viken. Rapporten som publiceras idag kommer att distribueras till alla de nio Östersjöländerna (Ryssland, Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen, Lettland och Estland).

Nord Streams kontrollprogram omfattar studier inom sexton olika ämnesområden, exempelvis naturgasledningens påverkan på vattenkvalitet, bottenströmmar, fåglar, fisk och havsbottnens återhämtning. Socioekonomiska faktorer ingår också i miljökontrollprogrammet, t.ex. eventuell påverkan på kulturarv samt det kommersiella fisket.

Fler än 20 olika specialistföretag och forskningsinstitut har anlitats av Nord Stream för att genomföra undersökningarna. Dessa inkluderar: Luode Consulting OY (Finland), SYKE Marine Research Centre (Finland), Marin Mätteknik AB (Sverige), DHI Water Environment Health (Danmark), Marine Monitoring AB (Sverige), AquaVision (Nederländerna), Freie Universität Berlin (Tyskland) och Ecosafety (Ryssland).

De insamlade proverna analyseras i internationellt erkända laboratorier t.ex. ALS Scandinavia och Verifin i Finland. Resultaten rapporteras sedan till de nationella miljömyndigheterna i varje land vars vatten rörledningen passerar. Nord Stream planerar att investera 40 miljoner euro i sitt miljökontrollprogram fram till 2016. Varje år kommer en övergripande årsrapport att sammanställas. Nedan följer en sammanställning av de inkomna resultaten i varje land.

Sverige

  • De kontroller av vattenkvalitet, hydrografi, fisk, bottenorganismer och fiske som genomförts i Sverige under 2010 har fokuserat på att samla in referensdata för mätning av konstruktionsarbetenas påverkan i närheten av Natura 2000-områdena Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken.
  • Resultat från 2011(som rapporterades till svenska myndigheter i juni 2011, ser mer här) visar ett positivt utfall av en rad mätningar. Det har exempelvis inte skett någon påverkan på bottenströmmar eller inflöde av saltvatten till Östersjön och de visar inga negativa effekter på förekomsten av föroreningar i musslor. Dessa resultat kommer att inkluderas in nästa årsrapport (2011).
  • Mätningarna av grumlighet nära de två Natura 2000-områdena Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken visar på lägre halter än uppskattningarna i miljökonsekvensbeskrivningen. Tröskelvärdet, 15 mg/l som fastslogs av den svenska regeringen i tillståndet har aldrig ens varit i närheten av att överskridas. I själva verket var den genomsnittliga grumligheten under 2 mg/l under Nord Streams dikningsarbeten. Dessa resultat kommer att inkluderas in nästa årsrapport (2011).

Finland

  • Röjning av stridsmedel, stenläggning och rörläggningen har haft en mindre, eller försumbar, påverkan på vattenkvaliteten. Den var lokal i omfattning och begränsad till vattnet närmast bottnen i form av kortvarig uppgrumling av bottensediment. Spridningen av skadliga ämnen på grund av konstruktionsarbetena var minimal och påverkan på flora och fauna var obetydlig.
  • Inga mätbara gränsöverskridande konsekvenser har observerats från konstruktionsarbetet i finska vatten för den estniska exklusiva ekonomiska zonen eller från konstruktionsarbetet i ryska vatten för den finska exklusiva ekonomiska zonen.
  • Kontrollresultaten bekräftade att miljökonsekvensbeskrivningarna som baserats på modelleringar var försiktigt hållna.
  • Kontrollerna visade att minröjningen eller rörläggning inte ledde till påverkan på vrak som är kulturarv, kablar eller tunnor med stridsmedel.

Danmark

  • Kontroll av fartygsvrak före och efter installation av den första ledningen visade att inga skador eller rubbningar uppstått på kulturarvsplatser på grund av konstruktionen av den första ledningen.
  • Kontrollen av kemiska stridsmedel visade att inga skador uppstått på de fem kontrollerade stridsmedelsobjekten på grund av konstruktionen av den första ledningen.
  • Kontrollaktiviteter inom områdena bottensediment, hydrografi, fisk och bottenfauna som genomfördes i Danmark under 2011 har fokuserat på att samla in referensdata för att mäta påverkan från konstruktion och andra aktiviteter.

Tyskland

  • Kontroll av vattenkvaliteten visade att den grumling som uppstod motsvarade de förutsägelser som gjorts i modelleringar för Nord Streams miljökonsekvensbeskrivning. Resultaten av de omfattande mätningarna av grumling visade att det inte uppstått någon mätbar påverkan på den pelagiska miljön.
  • Övervakning av effkter på marina däggdjur visade att undervattensljud från Nord Streams konstruktionsarbeten inte ledde till någon påvisbar påverkan på antalet gråsälar i Greifswald-bukten eller på närvaron av tumlare i Pommerska bukten.
  • Sjöfågelkontroller från luften visade att Nord Streams konstruktionsarbeten utgjorde ytterligare en källa till störning, men dess påverkan kunde inte särskiljas från störningseffekterna av existerande kommersiell sjöfart. Kontrollaktiviteter som rörde sälar bekräftade att några mätbara störningseffekter inte uppstod vid konstruktionsarbetena till havs från maj till december 2010.

Ryssland

  • Observationer bekräftar att miljöpåverkan är liten till ytan samt tidsbegränsad.
  • Trots omfattande konstruktionsarbeten i Portovayabukten under 2010 har det inte inneburit en betydande påverkan på vattenkvaliteten.
  • Halterna av uppgrumlade fasta ämnen visade sig vara lägre än de värden som anges i den förhandsdokumentation som godkänts av officiella ryska företrädare.

Hela rapporten publiceras idag och kan laddas ner här.

För ytterligare information, kontakta:
Tora Leifland Holmström, Kommunikationsansvarig Sverige

Mobil: +41 79 888 09 79
E-post: press@nord-stream.com

Bakgrundsfakta

Nord Stream är en naturgasledning som ska förbinda Ryssland med den Europeiska unionen genom Östersjön. EU:s årliga behov av importerad naturgas var år 2008 cirka 320 miljarder kubikmeter, ett behov som förutspås stiga till över 500 kubikmeter till år 2030. Detta innebär att år 2030 kommer EU:s årliga importbehov att ha ökat med 188 miljarder kubikmeter. (Källa: IEA, 2011). Genom att koppla samman några av världens största gasreserver med det europeiska gasledningsnätet kommer Nord Stream att täcka nästan en tredjedel av den nya tillkommande efterfrågan. Projektet kommer att utgöra ett viktigt bidrag till långsiktig försörjningstrygghet samt en milstolpe för partnerskapet mellan den Europeiska unionen och Ryssland på energiområdet.

Nord Stream AG planerar att ta den första av två parallella rörledningar i drift 2011. Varje ledning är ca 1 220 km lång, med en transportkapacitet på ca 27,5 miljarder kubikmeter per år. Den fulla kapaciteten på omkring 55 miljarder kubikmeter per år kommer att uppnås när den andra ledningen är i drift. Detta är tillräckligt med naturgas för att täcka årsbehovet för mer än 26 miljoner europeiska hushåll.

Nord Stream AG är ett internationellt konsortium som har bildats för planering, konstruktion och drift av den nya havsbaserade rörledningen genom Östersjön. Ryska OAO Gazprom äger 51 procent av andelarna i konsortiet. De tyska företagen BASF SE/Wintershall Holding GmbH och E.ON Ruhrgas AG äger 15,5 procent vardera, och det nederländska gasinfrastrukturföretaget N.V. Nederlandse Gasunie och det franska energibolaget GDF SUEZ S.A. har andelar på 9 procent vardera.

Konstruktionen av Nord Streams gasledning startade i april 2010 efter att detaljerade miljöundersökningar genomförts och en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats för hela rörledningens sträckning. Tre rörläggningsfartyg har fått i uppdrag att arbeta med projektet: Saipems Castoro Sei utför merparten av konstruktionen i Östersjön. Saipems Castoro Dieci har slutfört sitt arbete med båda rörledningarna i grundare vatten vid den tyska landanslutningen. Allseas Solitaire hanterar stora delar av konstruktionen i Finska viken, som underentreprenör till Saipem. Den första gasledningen kommer att tas i drift 2011 och den andra under 2012.

Under 2010 investerade Nord Stream 13 miljoner euro i sitt kontrollprogram för miljö och socioekonomiska faktorer. Mer än 20 specialistföretag genomför undersökningarna enligt kontrollprogrammet i syfte att utröna hur och om Östersjöns flora och fauna har påverkats av konstruktionen av Nord Streams gasledningar. Data från 16 områden, bl a vattenkvalitet, fåglar, fiskar och däggdjurspopulationer liksom återställande av havsbotten, har samlats in från ungefär 1 000 undersökningsställen längs dragningen på havsbotten i Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Dessa uppgifter analyseras i internationellt erkända laboratorier och Nord Stream rapporterar resultaten till de nationella miljömyndigheterna i varje land. Nord Stream planerar att investera cirka 40 miljoner euro i kontrollprogrammet för att övervaka påverkan från konstruktion och drift av rörledningarna fram till 2016.

Dokument & länkar