Resultat från miljökontroller bekräftar låg miljöpåverkan från byggandet av Nord Stream

2011 års kontrollresultat bekräftar att påverkan i allmänhet endast är lokal, tillfällig och kortvarig

Zug, 24 september, 2012. Nord Stream driver ett omfattande miljömässigt och socioekonomiskt kontrollprogram för att fastställa en eventuell påverkan från byggande och drift av rörledningarna. 2011 års rapport, den andra av fem planerade rapporter, har nu publicerats. Rapporten sammanfattar de nationella resultaten från Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Samtliga resultat finns tillgängliga för allmänheten och har rapporterats till relevanta nationella myndigheter. På Nord Streams initiativ delas också resultaten med alla de nio Östersjöländer som deltog i det internationella samråd som föregick påbörjandet av projektet.

Här följer en översikt över aktiviteter och resultat från varje land vars vatten Nord Stream passerar:

Ryssland

• 2011, under bygg- och installationsarbetena, genomfördes månadsvisa kontroller mellan januari och december av luftkvaliteten vid sju stationer på land och i området nära land. Övervakningsprogrammet var utformat för att kontrollera utsläpp av föroreningar och luftkvalitet i arbetsområdet och intill ett angränsande bostadsområde.

• Alla halter av kvävedioxid, koloxid, partiklar och kolväten (från fotogen) som uppmättes vid kontrollstationerna intill byggarbetsplatsen och nära byn Bolsjoj Bor, var lägre än den högsta tillåtna koncentrationen. Baserat på dessa resultat, drogs slutsatsen att luftkvaliteten i området runt landdelen av rörledningarna uppfyllde kraven i ryska regeringens hälsobestämmelser.

Finland

• 2011 har sedimentkvaliteten kontrollerats efter slutförandet av arbetena med ledning 1. Det har skett vid två stationer i Finland och tre stationer i Estland. Resultaten visar att byggandet av ledning 1 inte orsakat några förändringar när det gäller koncentrationerna av skadliga ämnen i de ytliga sedimenten i finska och estniska farvatten. Metall- och dioxinkoncentrationer var generellt låga och TBT-koncentrationerna (tributyltenn) var lägre än 2010.
  
  
• 2009-2011 kontrollerades hastighet och riktning av vattenströmmar vid sju stationer. Information som samlades in vid en station nära den färdiga ledning 1 visar att rörledningens påverkan på vattenströmmar var lindrig i dess direkta närhet och försumbar på avstånd större än 50 meter. Resultaten från de andra sex stationerna, där strömmarna i hela vattenpelaren mättes, visar att vattenströmmarnas faktiska hastighet generellt var högre än tidigare bedömningar och fler vattenströmmar gick i nord-sydlig riktning än bedömt. De faktiska effekterna av konstruktionen på vattenkvaliteten låg dock i linje med eller var mindre än vad som förutsetts.

Sverige

• Kontroller av ekotoxikologisk påverkan på blåmusslor (Mytilus edulis) genomfördes vid Natura 2000-området Norra Midsjöbanken. Resultaten visar att sediment som spritts från nedgrävning av rörledningen i havsbotten efter utläggning inte ledde till ökade halter av föroreningar i blåmusslornas vävnad. Slutsatsen var att musslorna inte påverkades av grävaktiviteten i området.

• Dessutom visar kontrollresultaten att sedimentet och den bentiska (bottenlevande) faunan vid kontrollstationerna inte har påverkats av nedgrävning av rörledningen, ankarhantering eller utläggningen av ledning 1 under 2011. De registrerade temporära förändringarna sedan 2010 och skillnader under 2011 identifierades som resultat av naturliga förändringar i havsbottenmiljöns sammansättning och struktur.

Danmark

• I danska farvatten etablerades ursprungligen säkerhetszoner med restriktioner runt 27 kulturarvsplatser på havsbotten. I övervakningsprogrammet för Danmark ingick kontroll av två platser, d v s de två vrak som var belägna närmast rörledningarna. Undervattensfilmer av vraken spelades in hösten/vintern 2010/2011 och resultaten av undersökningarna visade att det inte fanns några skador eller påverkan på något av vraken till följd av konstruktionen av ledning 1.
  
  
• I juli 2011, innan konstruktionen av ledning 2 påbörjades, genomfördes en undersökning av de skyddade vrakplatser som identifierats i danska farvatten. Resultaten visade att endast 17 av de ursprungliga 27 undantagszonerna skulle behöva upprätthållas under byggandet av ledning 2, och vissa av de återstående undantagszonerna kunde minskas från en radie av 200 meter till en radie av 100 meter.

Tyskland

• En så kallad kompensationsinsats har genomförts vid den tyska landanslutningen. Målet är att utveckla kustnära sandiga och försummade gräsmarker, som kompensation för den störning som Nord Streams rörledning inneburit på skyddade biotoper i korridoren från landanslutningen. Sanddyner har återställts eller anlagts framgångsrikt under 2010 och 2011, inklusive byggandet av en konstgjord sanddyn över rörledningarna. Sand har också bytts ut i delar av projektområdet.
  
  
• Inga koncentrationer av förorenande ämnen under provtagningsperioderna (basundersökningen och undersökningen efter färdigställande) överskred de relevanta tröskelvärdena i de tyska muddrings- och dumpningsförordningarna.

Rapporten med resultaten i sin helhet för 2011 finns att ladda ner i vårt bibliotek.

Mera information om Nord Streams miljökontrollprogram, syftet med dessa aktiviteter, vilka metoder som används, platser där kontroller genomförs, liksom resultat och slutsatser, hittar du i vår informationsbroschyr här. Broschyren är illustrerad med kartor och innehåller även intervjuer med inblandade forskare och experter.

För mer information, vänligen kontakta:

Lars O Grönstedt, Senior Advisor, tel: +46 70 590 55 19

Email: press@nord-stream.com

Bakgrundsfakta:

Nord Stream ansvarar för planeringen, konstruktionen och den påföljande driften av naturgasledningarna som förbinder Ryssland med den Europeiska unionen genom Östersjön. EU:s årliga behov av importerad naturgas var år 2009 cirka 312 miljarder kubikmeter, ett behov som förutspås stiga till över 523 miljarder kubikmeter till år 2030. Detta innebär att år 2030 kommer EU:s årliga importbehov att ha ökat med 211 miljarder kubikmeter. (Källa: IEA, 2011). Genom att koppla samman några av världens största gasreserver med det europeiska gasledningsnätet kommer Nord Stream att täcka mer än en fjärdedel av den nya tillkommande efterfrågan. Projektet kommer att utgöra ett viktigt bidrag till långsiktig försörjningstrygghet samt en milstolpe för partnerskapet mellan den Europeiska unionen och Ryssland på energiområdet.

Den första av Nord Streams två parallella rörledningar togs i drift under november 2011. Varje ledning är ca 1 220 km lång, med en transportkapacitet på ca 27,5 miljarder kubikmeter per år. Den andra rörledningen har också redan lagts ut och förbereds för närvarande för drift. Den fulla kapaciteten på omkring 55 miljarder kubikmeter per år kommer att uppnås när den andra ledningen tas i drift under sena 2012 och blir en del av det integrerade dubbla rörledningssystemet. Detta är tillräckligt med naturgas för att täcka årsbehovet för mer än 26 miljoner europeiska hushåll.

Nord Stream AG är ett internationellt konsortium som har bildats för planering, konstruktion och den påföljande driften av den nya havsbaserade rörledningen genom Östersjön. Ryska OAO Gazprom äger 51 procent av andelarna i konsortiet. De tyska företagen BASF SE/Wintershall Holding GmbH och E.ON Ruhrgas AG äger 15,5 procent vardera, och det nederländska gasinfrastrukturföretaget N.V. Nederlandse Gasunie och det franska energibolaget GDF SUEZ S.A. har andelar på 9 procent vardera.

Nord Stream inkluderas i den Europeiska unionens riktlinjer för det transeuropeiska energinätverket (TEN-E). År 2006 utsågs projektet till ett ”projekt av europeiskt intresse” av den Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och den Europeiska unionens råd. Nord Stream erkänns därmed som ett nyckelprojekt för att möta Europas behov av ny energiinfrastruktur.

Konstruktionen av Nord Streams gasledning startade i april 2010 efter att detaljerade miljöundersökningar genomförts och en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats för hela rörledningens sträckning. Tre rörläggningsfartyg har fått i uppdrag att arbeta med projektet: Saipems Castoro Sei utförde merparten av konstruktionen i Östersjön. Saipems Castoro Dieci har slutfört sitt arbete med båda rörledningarna i grundare vatten vid den tyska landanslutningen. Allseas Solitaire hanterade stora delar av konstruktionen i Finska viken, som underentreprenör till Saipem. Den första gasledningen togs i drift under november 2011 och den andra planeras tas i drift under 2012.

Under 2010 och 2011 investerade Nord Stream 20 miljoner euro i sitt kontrollprogram för miljö och socioekonomiska faktorer. Mer än 20 specialistföretag genomför undersökningarna enligt kontrollprogrammet i syfte att utröna hur och om Östersjöns flora och fauna har påverkats av konstruktionen av Nord Streams gasledningar. Data från 16 områden, bl a vattenkvalitet, fåglar, fiskar och däggdjurspopulationer liksom återställande av havsbotten, har samlats in från ungefär 1 000 undersökningsställen längs dragningen på havsbotten i Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Dessa uppgifter analyseras i internationellt erkända laboratorier och Nord Stream rapporterar resultaten till de nationella miljömyndigheterna i varje land. Nord Stream planerar att investera cirka 40 miljoner euro i kontrollprogrammet för att övervaka påverkan från konstruktion och drift av rörledningarna fram till 2016.