Studie om bullernivåer i Östersjön ger ny kunskap
- Studien ger ny kunskap om bullernivån i havet vid det naturskyddade området på Norra Midsjöbanken
- Studien utfördes av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och finansierades av Nord Stream och Naturvårdsverket
- Nord Streams konstruktionsarbeten gav som förväntat endast upphov till en begränsad och tillfällig ökning av bullernivåerna i Östersjön
Ambient underwater noise levels at Norra Midsjöbanken
Zug, 18 september, 2012.
I ett samarbete mellan Nord Stream, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Naturvårdsverket har en studie genomförts för att kartlägga bullernivån i havet vid Natura 2000-området på Norra Midsjöbanken, söder om Gotland. Både ljud från ordinarie fartygstrafik i området samt ljud från Nord Streams konstruktionsarbeten på naturgasledningen har uppmätts. Mätningarna pågick från januari till april 2012 och analyserna av materialet är nu klar.
Undersökningarna visar att Nord Streams konstruktionsarbeten gav upphov till en ökning av ljudnivåerna under havsytan som är i nivå med den som ges av ett eller ett fåtal passerande handelsfartyg. Konstruktionsarbetena pågick dessutom under en begränsad tid och på en begränsad yta. De ljud som uppmättes kom främst från fartygen som utförde konstruktionsarbetena, t.ex. rörläggningsfartyget och ankarhanteringsfartygen, och i liten utsträckning från de moment när röret lades ned på botten eller när ett dike grävdes på botten. Ljudnivåerna var därmed något högre vid rörläggningen än vid dikningen, på grund av att fler fartyg var involverade i det arbetet.
”I detta projekt har vi kunnat utnyttja vår unika kompetens inom havsmiljöforskning till att framgångsrikt utföra mätningar i ett område mitt i centrala Östersjön. Vi tog fram nya analysmetoder anpassade för undervattensbuller och ljud från kommersiell fartygstrafik. Ett oväntat resultat var de höga nivåerna av fartygsbuller i närheten av detta Natura 2000-område”, säger Torbjörn Johansson, forskare i undervattensakustik på FOI.
”Kunskapen om de biologiska effekterna av undervattensbuller är ännu i sin inledning och studien ger oss ny information om ljudmiljön i Östersjön. I EU:s havsmiljödirektiv utgör undervattensbuller ett kriterium för att uppnå god miljöstatus. Verksamheter som orsakar så höga ljudnivåer att de kan orsaka negativa effekter på det marina ekosystemet ska begränsas i tid och rum och undervattensbuller från fartyg ska inte få ge upphov till långvariga miljöeffekter. Den genomförda studien ger oss en bra utgångspunkt för vårt vidare arbete med att bevara och skydda havsmiljön från ljudstörningar”, säger Sverker Evans vid Havs- och Vattenmyndigheten (tidigare verksam vid Naturvårdsverket).
”Vi är glada att ha kunnat bidra med ny viktig kunskap om ljudnivåerna nära Norra Midsjöbanken, ett naturskyddat område som befinner sig nära en relativt hårt trafikerad farled. Samtidigt har vi verifierat bedömningarna i Nord Streams miljöstudie, som utgjorde stommen i vår tillståndsansökan för naturgasledningen“, avslutar Nicklas Andersson, som är ansvarig för tillståndsansökningarna i Sverige och Danmark hos Nord Stream AG.
Fiskar och däggdjur har bra hörsel och är beroende av ljud för att kunna kommunicera med varandra, navigera och hitta föda. Höga bullernivåer kan därför vara skadliga för djur som lever i haven. Med en ökad utbyggnad av infrastruktur i haven, samt ökad fartygstrafik, är det därför angeläget att förbättra den idag begränsade kunskapen om buller till havs.
Hela rapporten (på engelska) “Ambient Underwater Noise Levels at Norra Midsjöbanken during Construction of the Nord Stream Pipeline” finns tillgänglig som bilaga i detta utskick.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Nicklas Andersson, Tillståndschef Danmark och Sverige, Nord Stream
Mobiltelefon: +41 79 376 30 99
E-post: press@nord-stream.com
Torbjörn Johansson, Forskare Undervattensakustik, FOI
Telefon: 08 555 036 06
E-post: torbjorn.johansson@foi.se
Sverker Evans, Utredare, Havs- och Vattenmyndigheten
Telefon: 010 698 13 02
Epost: sverker.evans@havochvatten.se
Bakgrundsfakta
Nord Stream ansvarar för planeringen, konstruktionen och den påföljande driften av naturgasledningarna som förbinder Ryssland med den Europeiska unionen genom Östersjön. EU:s årliga behov av importerad naturgas var år 2009 cirka 312 miljarder kubikmeter, ett behov som förutspås stiga till över 523 miljarder kubikmeter till år 2030. Detta innebär att år 2030 kommer EU:s årliga importbehov att ha ökat med 211 miljarder kubikmeter. (Källa: IEA, 2011). Genom att koppla samman några av världens största gasreserver med det europeiska gasledningsnätet kommer Nord Stream att täcka mer än en fjärdedel av den nya tillkommande efterfrågan. Projektet kommer att utgöra ett viktigt bidrag till långsiktig försörjningstrygghet samt en milstolpe för partnerskapet mellan den Europeiska unionen och Ryssland på energiområdet.
Den första av Nord Streams två parallella rörledningar togs i drift under november 2011. Varje ledning är ca 1 220 km lång, med en transportkapacitet på ca 27,5 miljarder kubikmeter per år. Mer än 90 procent av den andra rörledningen har redan lagts ut. Den fulla kapaciteten på omkring 55 miljarder kubikmeter per år kommer att uppnås när den andra ledningen tas i drift under sena 2012. Detta är tillräckligt med naturgas för att täcka årsbehovet för mer än 26 miljoner europeiska hushåll.
Nord Stream AG är ett internationellt konsortium som har bildats för planering, konstruktion och den påföljande driften av den nya havsbaserade rörledningen genom Östersjön. Ryska OAO Gazprom äger 51 procent av andelarna i konsortiet. De tyska företagen BASF SE/Wintershall Holding GmbH och E.ON Ruhrgas AG äger 15,5 procent vardera, och det nederländska gasinfrastrukturföretaget N.V. Nederlandse Gasunie och det franska energibolaget GDF SUEZ S.A. har andelar på 9 procent vardera.
Nord Stream inkluderas i den Europeiska unionens riktlinjer för det transeuropeiska energinätverket (TEN-E). År 2006 utsågs projektet till ett ”projekt av europeiskt intresse” av den Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och den Europeiska unionens råd. Nord Stream erkänns därmed som ett nyckelprojekt för att möta Europas behov av ny energiinfrastruktur.
Konstruktionen av Nord Streams gasledning startade i april 2010 efter att detaljerade miljöundersökningar genomförts och en omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättats för hela rörledningens sträckning. Tre rörläggningsfartyg har fått i uppdrag att arbeta med projektet: Saipems Castoro Sei utförde merparten av konstruktionen i Östersjön. Saipems Castoro Dieci har slutfört sitt arbete med båda rörledningarna i grundare vatten vid den tyska landanslutningen. Allseas Solitaire hanterade stora delar av konstruktionen i Finska viken, som underentreprenör till Saipem. Den första gasledningen togs i drift under november 2011 och den andra planeras tas i drift under 2012.
Ingen mellanliggande kompressorstation: Nord Stream kunde bygga sina rörledningar så de kan drivas utan en mellanliggande kompressorstation, men med tre olika designtryck och tjocklekar på rörväggen vartefter som gastrycket sjunker under den långa transporten från Ryssland till landanslutningen i Tyskland. Sammanfogningen av de tre rörsektionerna skedde genom undervattenssvetsning vid de två punkter till havs där designtrycket förändras från 220 till 200 bar respektive från 200 till 177,5 bar. Sammankopplingen mellan sektionerna vid Finska viken och de centrala sektionerna skedde utanför finska kusten på cirka 80 meters djup och sammankopplingen mellan de centrala och sydvästra sektionerna vid Gotland vid ett djup om cirka 110 meter. De tre sektionerna av rörledning 2 kommer att föras ihop under vattnet vid samma plats under sommaren.