Hälften av svenskarna spår sämre privatekonomi med S
Nästan hälften av svenskarna tror på en sämre boendeekonomi och en sämre disponibel inkomst om Socialdemokraterna sitter kvar vid makten. Endast runt en tiondel tror på en förbättrad privatekonomi. Samtidigt är osäkerheten stor inför vad en Alliansregering skulle innebära för den personliga ekonomin, visar en undersökning av Nordea.
Medan det råder stor pessimism vad gäller S-regeringens plånbokspolitik spretar svaren desto mer vad gäller hur man tror att boendeekonomin respektive den disponibla inkomsten påverkas om Alliansen tar makten.
Var och ett av de fyra alternativen, det vill säga bättre, sämre, oförändrad samt vet ej får runt en fjärdedel vardera av svaren.
- Vad gäller Alliansen är väljarna uppenbarligen osäkra på vilka alternativ de ska förhålla sig till och vilken politik som kommer att föras. Det gör det svårt att förutspå om det blir bättre eller sämre. Det är också lätt att vara kritisk mot en sittande regering. Många reflekterar inte över vilka vallöften som har infriats och hur det har påverkat privatekonomin. Barnbidraget, underhållsstödet och taket i A-kassan har till exempel höjts under mandatperioden, vilket var vallöften. Å andra sidan har den sittande regeringen trappat ned jobbskatteavdraget och försämrat RUT-avdraget, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.
Alla riksdagspartierna har sänkt skatt för pensionärerna som ett av sina vallöften. Det hindrar dock inte pensionärerna från att vara en av de mest pessimistiska grupperna. Oavsett regering tror en majoritet av den gruppen antingen på en sämre eller oförändrad privatekonomi, men de är mest negativt inställda till om socialdemokraterna fortsätter att regera, visar undersökningen.
- Pensionärerna pekas ofta ut som en svag grupp men i själva verket finns det en stor ekonomisk spridning i gruppen. Får man hela tiden höra att det är dåligt kan det till slut bli en sanning och man blir negativt inställd. I årets valrörelse har det framförts löften om allt från höjda pensioner till sänkta skatter. Frågan är om dessa löften når ut till väljarna. Det råder till exempel nu i princip politisk enighet om att jämna ut skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare, vilket är positivt för pensionärerna, säger Ingela Gabrielsson.
Inför valet 2014 trodde 45 procent av svenskarna att privatekonomin skulle förändras till det sämre med en socialdemokratisk regering. Årets valundersökning visar att 48 procent totalt sett upplever att de har fått en sämre ekonomi under den gångna mandatperioden. Det går en skiljelinje i svaren mellan kvinnor och män. Hela 58 procent av männen tycker att de har fått en sämre ekonomi, mot 38 procent av kvinnorna. En andel på totalt sett 30 procent anser sig inte ha fått en försämrad privatekonomi.
- Med den förda politiken har det blivit bättre för vissa grupper som till exempel har fått höjda barn- och underhållsbidrag. Samtidigt har vissa fått högre inkomstskatt och kanske inte haft nytta av några bidragshöjningar. Män tjänar i allmänhet fortfarande mer än kvinnor och är kanske därför mer intresserade av skatter. Både ett avtrappat jobbskattavdrag och den mer begränsade höjningen av brytpunkten kan påverka deras löner mer än kvinnornas, säger Ingela Gabrielsson.
Samtidigt är det inte bra att 30 procent av kvinnorna säger att de inte vet om privatekonomin har blivit sämre, anser hon.
- Det är viktigt att kunna bedöma vad som påverkar vår privatekonomi. Överlag borde fler – både kvinnor och män – sätta sig in i hur det faktiskt ligger till, säger Ingela Gabrielsson.
Undersökningen genomfördes mellan den 1 och den 7 augusti i år via YouGovs Internetpanel. Den omfattar cirka 1 000 män och kvinnor över 18 år. Urvalet är representativt för befolkningen för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.
För ytterligare information:
Ingela Gabrielsson, privatekonom, 070 227 24 77
Janina Pfalzer, pressekreterare, 076 495 33 78
Taggar:
