Pensionssystemet blåser lågavlönade med krävande jobb

Dagens pensionssystem tycks ha blivit ett moment 22 för lågutbildade personer med låga löner och tunga eller stressiga jobb. Dagens alternativ för att höja pensionen är att arbeta fler år och att spara privat. En undersökning från Nordea visar dock att det är minst sannolikt att lågutbildade kommer att förlänga sitt arbetsliv eller kompensera genom att pensionsspara. I dagsläget tycks den här gruppen ha små möjligheter att påverka sin situation.

”Som systemet är konstruerat har vissa lågutbildade inte en chans. Folk måste ha en rimlig möjlighet att komma upp i en pension som det går att leva på. När vi diskuterar hur vi i framtiden ska kunna klara oss på vår pension kan vi inte utgå ifrån att alla är välutbildade friska människor med lugna kontorsjobb. Det fokuseras för ensidigt på att alla ska arbeta längre”, säger Andreas Wahlström, marknadschef vid Nordea Liv & Pension.
 
Det vanligaste scenariot för personer med enbart grundskoleutbildning är att de förväntar sig att gå i pension vid 65-66 års ålder, enligt undersökningen gjord av TNS Sifo för Nordea.  Hälften av dem svarade att det inte alls är troligt att de kommer att fortsätta arbeta efter det för att förbättra sin ekonomi. Över 60 procent uppgav att det inte heller var troligt att de skulle öka sitt privata sparande för att höja pensionsnivån.

Samma undersökning visar att gruppen med grundskoleutbildning är mest orolig över att inte klara sig på sin pension. Hela 32 procent tror att de kommer klara sig dåligt eller mycket dåligt och kommer att behöva någon form av bidrag den dag de går i pension. En fjärdedel kan inte bedöma sin framtida situation.

”Lågutbildade personer i tunga eller stressiga jobb med låga löner är en grupp som är utsatt både fysiskt och ekonomiskt. En lägre medellön innebär ju även sämre möjligheter till privat pensionssparande. Här krävs både åtgärder inom arbetslivet för att göra det möjligt att arbeta längre och stimulanser för att få låginkomsttagare att spara privat”, säger Andreas Wahlström.

I dagens system diskrimineras låginkomsttagare även inom sparandet. De som har en månadslön över 40 000 kan med fördel löneväxla, ett pensionssparande med en avkastningsskatt på 0,15 procent. De med lägre lön hänvisas till kapitalförsäkring eller investeringssparkonto som har dubbelt så hög avkastningsskatt.

En svår ekonomisk situation är en katastrof för den enskilde pensionären. Låga pensioner riskerar dock också att sätta press på samhällsekonomin. Pensionärer med låga inkomster kan ha rätt till garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Stöd som finansieras av skattebetalarna.

”Det är både etiskt riktigt och samhällsekonomiskt klokt att se till att alla kan påverka sin framtida pension och det finns förslag på lösningar. Branschen har t ex via Svensk Försäkring tagit fram ett förslag som är ekonomiskt gynnsamt för låg- och medelinkomsttagare”, säger Andreas Wahlström.

Undersökningen genomfördes mellan den 26 maj och den 3 juni i år. Den omfattar 2 000 intervjuer med personer över 18 år.


För ytterligare information:
Andreas Wahlström, Marknadschef, Nordea Liv & Pension, 010 156 31 68
Janina Pfalzer, pressekreterare, 076 495 33

Tabell 1: Vilja att fortsätta arbeta för att dryga ut pensionen



Tabell 2: Benägenhet att spara för att dryga ut pensionen

Taggar: