Trendbrott för semesterbudgeten - ökar igen
Efter två år av krympande semesterbudget planerar svenska hushåll att spendera mer pengar på semestern. Den genomsnittliga budgeten ökar med cirka 1000 kronor till 15 800 kronor. I samtliga regioner utom Västsverige är semesterbudgeten större än i fjol. 18-25-åringarna planerar för den största ökningen, enligt en undersökning från Nordea.
Nordeas årliga mätning av vad svenskarna tänker lägga på sin sommarsemester visar att alla åldersgrupper planerar för ökade utgifter under semestern. Störst är ökningen bland de yngre, 18-25-åringarna som ökar sin budget från 9 300 kronor förra året till 12 500 kronor i år.
”Att det sker en allmän ökning av semesterbudgeten i år stämmer väl med våra prognoser om att hushållen är tillväxtmotor i ekonomin. Hushållen har också tagit intryck av en lugnare krisrapportering och är mer optimistiska”, säger Nordeas privatekonomi Ingela Gabrielsson.
Barnfamiljerna planerar att spendera 17 800 kronor på semestern. År 2003 hade barnfamiljerna en semesterpeng på i genomsnitt 13 000 kronor, vilket motsvarar 14 700 kronor i dagens penningvärde.
”Barnfamiljernas ökning av sin semesterbudget under den senaste tioårsperioden hänger nära samman med att deras inkomster ökat. Hushållen lägger idag ungefär lika stor andel av sin disponibelinkomst på semestern som för tio år sedan”, säger Ingela Gabrielsson.
I samtliga regioner utom i Västsverige ökar den planerade semesterkostnaden, och mest i Stockholmsområdet där man tänker lägga 19 300 kronor på semestern.
För andra året i rad finansierar hushållen sin semester med i första hand sparade pengar och i andra hand direkt med lönen. Tidigare år har lönen varit den främsta finansieringskällan.
”Det är utmärkt att vi nu använder vårt sparande till att delvis bekosta semestern. Det är bra att man slipper låna till sin semester. Det är inte varken roligt eller bra för ekonomin att betala av på semestern när den så att säga redan är konsumerad”, säger Ingela Gabrielsson.
En av fyra svenskar har helt eller delvis tillgång till ett fritidshus. Trots det planerar vi inte för att tillbringa hela vår semester där. Endast 16 procent planerar att vara i fritidshuset under hela semestern. De som trots tillgång till fritidshus ändå inte semestrar där, planerar att lägga 19 300 kronor på semestern.
”Det blir extra dyrt att inte semestra i fritidshuset. Förutom en större semesterpeng, finns också driftskostnaderna för fritidshuset kvar. Man kan fråga sig vad vi ska med fritidshuset till? Ett tips är att hyra ut fritidshuset om man ändå inte tänker semestra där ”, säger Ingela Gabrielsson.
För ytterligare information:
Ingela Gabrielsson, privatekonom, 070 2272477
Erik Durhan, presschef, 072 7281710
Nordeas vision är att vara en ”great European bank”, erkänd för sina medarbetare, som skapar betydande värde för kunder och aktieägare. Vi gör det möjligt för våra kunder att nå sina mål genom att erbjuda ett brett urval produkter, tjänster och lösningar inom bank, kapitalförvaltning och försäkring. Nordea har cirka 11 miljoner kunder, cirka 1 000 kontorsplaceringar, och är en av Europas tio största fullservicebanker mätt i börsvärde. Nordeaaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange i Stockholm, Helsingfors och Köpenhamn.
Taggar: