Så kan flyktingnotan minskas med 80 procent

De stora flyktingströmmarna utmanar den nordiska välfärdsmodellen. Därför har Nordiska ministerrådet låtit sammanställa den forskning som gjorts om flyktingars integration på arbetsmarknaden i Sverige, Danmark och Norge och Finland. Resultaten redovisas i en specialutgåva av tidskiften Nordic Economic Policy Review (NEPR): www.norden.org/nepr.

Forskningen visar att kostnaderna för flyktinginvandringen till Sverige uppgår till cirka en procent av BNP per år. Beräkningarna bygger på en jämförelse mellan vad gruppen flyktingar bidrar med i skatteintäkter och vad den kostar i form av transfereringar och offentlig service. En procent av BNP är ungefär lika mycket som hela det svenska biståndet eller som rättsväsendet inklusive polisen.

”Det mest intressanta i studien är att hela 80 procent av kostnaden utgörs av uteblivna skatteintäkter på grund av hög arbetslöshet. Med andra ord, genom att sänka trösklarna till arbetsmarknaden går det att kraftigt minska kostnaderna för flyktingpolitiken”, säger Kjell Nilsson, direktör för Nordregio som producerat rapporten på uppdrag av Nordiska ministerrådet.

I Sverige tar det mer än fem år innan hälften av dem som beviljas asyl har ett riktigt arbete. Bilden är liknande i våra nordiska grannländer, även om dessa tagit emot betydligt färre flyktingar än Sverige. Det är alltså inte något unikt svenskt fenomen att flyktingar har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Och det verkar ta lika lång tid oavsett antalet som kommer.

Att minska arbetslösheten bland flyktingar är centralt för att få ner kostnaderna, och här kan lärdomar dras från de olika nordiska länderna.

I Norge pekar studier på behovet av effektivare utbildningsinsatser och ändrade bidragsregler som i större utsträckning uppmuntrar arbete. Men också på behovet av mer stabila och mindre hälsofarliga jobb. Idag är det en realitet att flyktingar oftare hamnar i långvariga sjukskrivningar på grund av dålig arbetsmiljö.

I Danmark visar forskning att arbetskraftsdeltagandet är lågt även bland flyktingar som varit i landet länge. Därför räcker det inte med en politik för att integrera nyanlända flyktingar, det krävs också uppföljande insatser.

När det gäller Sverige framhålls behovet av effektivare matchning mellan nyanlända och arbetsgivare, snabbare validering av utländska examina, enklare system för lönesubventioner och fler utbildningsprogram inom bristyrken.

Tidskriften lanseras på ett seminarium i Köpenhamn den 26 april: http://www.norden.org/sv/aktuellt/nyheter/hur-maets-kostnaden-foer-flyktingintegration

Ladda ner publikationen via www.norden.org/nepr.

Fakta om Nordic Economic Policy Review (NEPR)
NEPR grundades 2009 av de nordiska finansministrarna med syftet att lyfta aktuella politisk-ekonomiska frågor i ett policyrelevant perspektiv. Varje år väljs ett nytt tema med bakgrund i pågående politiska debatter i de nordiska länderna. Förhoppningen är att forskningen ska bli mer tillgänglig och bidra till pågående debatter och diskussioner. Utgångspunkten är de nordiska länderna och för dem aktuella frågor vilket reflekteras i artiklarna. Temat för 2016 års publikation var framtiden för den nordiska välfärdsmodellen och årets tema kan ses som en fortsättning på det då de stora flyktingströmmarna till de nordiska länderna utmanar välfärdsmodellen på ett ej tidigare skådat vis.

För mer information, kontakta:
Johanna Feuk, Communications Manager, Nordregio
Tel: 0760 353 434
E-post: johanna.feuk@nordregio.se

Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. De nordiska statsministrarna har det överordnade ansvaret. Det nordiska samarbetet syftar till att förstärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global värld. Gemensamma värderingar mellan länderna bidrar till att förstärka Nordens position som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
www.norden.org

Taggar: