Norrland starkare än riket

Konfidensindikatorn för näringslivet i Norrland stärktes under det andra kvartalet och läget är nu för första gången på ett år starkare än i riket. Den största orsaken till detta var en starkare utveckling för byggsektorn i Norrland. Den kraftiga förstärkningen för byggsektorn i Norrland berodde framförallt på att företagen var väsentligt positivare i sina bedömningar av hur antalet anställda kommer att utvecklas, konstaterar Lars-Olov Söderström, vd, Norrlandsfonden.

Norrbotten

Norrbotten hade det starkaste läget i Norrland, och konfidensindikatorn för det totala näringslivet låg precis på gränsen för att klassas som ett mycket starkt läge. Som enda bransch backade dock detaljhandeln något till följd av negativare bedömningar av efterfrågan och storlek på färdigvarulagren. Läget för handeln är dock fortsatt med marginal starkare än normalt.

Privata tjänstenäringar kom in positivare än vid föregående mätning till följd av att företagen var mer nöjda med hur verksamheterna utvecklats och i sina bedömningar av efterfrågan framöver.

-          Byggsektorn var positiv och stärkte sin lägesbedömning till ett mycket starkt läge. I likhet med i övriga län berodde detta på att företagen var väsentligt positivare i sin syn på hur antalet anställda kommer att utvecklas.

Också tillverkningsindustrin stärktes kraftigt och läget är med marginal över gränsen att klassas som mycket starkt. Detta berodde i allt väsentligt på att företagen gjorde positivare bedömningar av orderstockarnas storlek och stärkte sina förväntningar på produktionsvolymen kommande kvartal, avslutar Söderström.

Västerbotten

Stämningsläget i Västerbotten förbättrades och är starkare än normalt. Tillverkningsindustrins konfidensindikator försvagades dock. Läget  är trots försvagningen fortfarande starkt och knappt under gränsen att klassas som mycket starkt. Försvagningen berodde på en mer negativ syn på färdigvarulagrens storlek.

Byggsektorn stärkte sin lägesbedömning och läget är nu mycket starkare än normalt. Byggarna var precis som i övriga län positiva i sin syn på hur antalet anställda kommer att utvecklas, men man förstärkte också sina bedömningar av orderstockarnas storlek.

Detaljhandeln försvagades i likhet med i övriga län. Handlarna var mer negativa till varulagrens storlek och mindre positiva än tidigare till hur försäljningsvolymen varit det senaste kvartalet.

-          Privata tjänstenäringar lyfte sitt läge ordentligt från ett svagare till ett starkare läge än normalt. Företagen var positivare både till hur verksamheterna utvecklats och till hur efterfrågan varit det senaste kvartalet. Däremot skruvade man marginellt ned sina förväntningarna på efterfrågan.

Jämtland

Jämtland stärkte sitt läge och hade det näst starkaste läget efter Norrbotten i den senaste mätningen. Både de privata tjänsteföretagen och detaljhandelns läge försvagades dock. Handeln främst till följd av en negativare syn på storleken på varulagren och tjänsteföretagen som en följd av en negativ syn på hur efterfrågan varit det senaste kvartalet. Tjänsteföretagen var dock positiva i sina förväntningar på efterfrågan framöver.

Söderström:

-          Både tillverkningsindustrin och byggsektorn gjorde istället mycket positiva bedömningar och läget för dessa båda branscher är i Jämtland med marginal mycket starkare än normalt. Industrins starka lägesbedömningar byggde framförallt på en väsentligt positivare syn på färdigvarulagrens storlek och också på en än mer positiv syn på orderstockarna. Det starka läget för byggföretagen berodde på att de kraftigt justerade upp sina förväntningar på hur antalet anställda kommer att utvecklas.

Västernorrland

Läget för näringslivet i Västernorrland förbättrades och är starkare än normalt.

Tillverkningsindustrin försvagades något men uppvisar fortsatt ett mycket starkare läge än normalt. Bidragande till detta är att företagen är fortsatt positiva i sina förväntningar på produktionsvolymen framöver och att man är mer optimistiska i sin syn på orderstockarnas storlek än man generellt varit tidigare.

Detaljhandeln försvagades eftersom företagen var mer negativa såväl till hur försäljningen utvecklats som i sina förväntningar på densamma. Dessutom var man negativare i sin syn på varulagrens storlek än tidigare. Byggföretagen stärkte däremot sitt läge något till följd av en positivare syn på hur antalet anställda kommer att utvecklas.   

Söderström:

- Privata tjänstenäringar stärkte sitt läge mest av branscherna i länet. Situationen har gått från att vara svagare än normalt till att vara starkare. Den mest bidragande orsaken till detta var att tjänsteföretagen var väsentligt positivare i sina förväntningar på efterfrågan framöver. Dessutom var företagen mer nöjda med hur verksamheten utvecklats.

Gävleborg

Konfidensindikatorn för företagen i Gävleborg föll tillbaka för tredje kvartalet i rad. Fortfarande är dock läget något starkare än normalt. Byggsektorn, som förbättrades i övriga norrlandslän, försvagades istället i Gävleborg. Detta till följd av att byggarna inte signalerade samma positiva syn på hur antalet anställda kommer att utveckla sig som i de andra länen. Byggsektorn är dock fortsatt den klart starkaste branschen i länet med ett mycket starkt läge. Detaljhandeln försvagades i likhet med i Norrland i stort. Handlarna var mindre positiva till hur försäljningen utvecklats och i sin syn på orderstockarna. Däremot var man positivare än tidigare i sina förväntningar på försäljningsvolymen framöver.

Som enda bransch i länet stärktes privata tjänstenäringar. Detta till följd av att man var mer nöjda med hur företagens verksamhet utvecklats och tjänsteföretagen vred också upp sina förväntningar på efterfrågan framöver.

Söderström:

- Tillverkningsindustrin i Gävleborg försvagades kraftigt och uppvisar nu ett svagare läge än normalt. Försvagningen berodde på att industriföretagen var väsentligt negativare i sina bedömningar av orderstockarnas storlek och dessutom var synen på färdigvarulagrens storlek negativare.

Hela rapporten hittar du på www.norrlandsfonden.se eller bifogad i denna epost.

För mer information kontakta:

Lars-Olov Söderström, VD Norrlandsfonden, tel: 070-626 42 56

Norrlandsfonden är en stiftelse med uppgift att främja utvecklingen i expansiva företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg. Våra kunder finns i alla branscher, från traditionell tillverkande industri och besöksnäring till IT- och bioteknikföretag. Vi är särskilt intresserade av företag som investerar i ny teknik eller i nya affärsområden med goda tillväxtmöjligheter. Vi erbjuder flexibla topplån för nyetablering, utveckling och expansion. Med olika låneformer, garantier eller borgensåtaganden kan vi skräddarsy och komplettera finansieringen på toppen av företagets egen kapitalinsats och bankfinansiering. Norrlandsfonden har huvudkontoret i Luleå och ett kontor i Sundsvall. Genom våra kundansvariga företagsanalytiker finns vi representerade i hela den norrländska geografin.