Under våra fötter finns en del av Norrlands framtid

Under vårt 50-årsjubileum förra året riktades mina tankar mot ursprunget av de pengar vi på Norrlandsfonden har att verka med. Våra ekonomiska resurser kommer ursprungligen från vinstmedel som LKAB genererade på 60-talet. Under 70-talet satsade vi också mycket på projekt för att kartlägga potentiella mineralfyndigheter. Vi har också fortsatt att stödja Mineraljakten. Resultaten från dessa insatser förvaltas nu av olika entreprenörer inom branschen. Den norrländska gruvnäringen har under lång tid varit en viktig basindustri men nu ser vi en expansion som sällan tidigare skådats.

Gruvindustrin har idag helt andra förutsättningar att konkurrera internationellt än för bara tio år sedan. Med avancerad teknik har gruvnäringen fått förbättrad konkurrenskraft. Nya tillväxtmarknader, främst Kina , har lett till ökad efterfrågan och därmed stigande priser som öppnar nya ekonomiska utrymmen för prospektering, gruvdrift och tillväxt i Norrland.

EU förbrukar 25−30 procent av den globala produktionen av metaller. Den egna produktionen är enbart cirka tre procent och många viktiga metaller produceras inte alls i Europa. Vi har exempelvis ett fullständigt importberoende av tenn, kobolt, molybden och ett stort underskott av nickel, järn, bly och koppar.

Den norrländska berggrunden har mycket goda förutsättningar att bidra till att tillgodose behovet av råvaror på ett miljövänligt sätt. Här finns en mängd mineraliseringar med värdefulla ämnen. Vi har också bra miljö- och minerallagstiftningar, en hyggligt utbyggd infrastruktur, goda förhållanden på arbetsmarknaden och en lång tradition inom gruvnäringen.

Norrlandsfonden är gärna med och stödjer bolag inom gruvnäringen. Det kan exempelvis vara företag som vill utveckla ny teknik eller bli en attraktiv leverantör av tjänster kopplat till de stora gruvföretagen.

Lars-Olov Söderström