Behandling med Glivec stoppar dödlig form av leukemi
Täby 10 december 2007
Patienter med den livshotande blodcancerformen kronisk myeloisk leukemi (KML) har hopp om ett normallångt liv när de behandlas med Glivec (imatinib). Risken för allvarliga återfall minskar ju längre behandlingen pågår. Det visar nya data från en stor internationell studie som presenteras vid den årliga hematologiska kongressen ASH i Atlanta, USA.
Patienterna i IRIS-studien har behandlats i sex år. I studien ingår drygt 1 100 patienter med nydiagnosticerad KML vid 177 sjukhus i 16 länder, varav åtta svenska universitetssjukhus.
Total överlevnad är 88 procent. När dödsfall efter benmärgstransplantation eller orsaker som inte var kopplade till KML räknats bort är siffran 95 procent. Under de 72 månader studien hittills pågått har mindre än 5 procent av patienterna avlidit i KML.(1)
– Långtidsdata för Glivec bekräftar de utomordentligt goda behandlingsresultat vi sett sedan läkemedlet introducerades 2001. När 9 av 10 patienter fortfarande lever efter sex år stärks hoppet om att detta i framtiden till och med kan innebära bot, säger professor Hans Wadenvik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och en av prövarna i studien.
Inga återfall
Utan behandling utvecklar patienter med KML i sin inledande (kroniska) fas inom fem år en fas som kallas blastkris och snabbt leder till döden. Studiens nya resultat visar att risken för att patienter som behandlas med Glivec utvecklar den aggressiva fasen av sjukdomen nu sjunkit till noll (0) procent under det sjätte behandlingsåret.
Innan Glivec fanns utvecklade ungefär hälften av patienterna med KML den allvarligare formen av sjukdomen och dog efter 3-6 månader.
Fakta om KML
Leukemi är ett samlande begrepp för ett antal cancersjukdomar som angriper de blodbildande cellerna i benmärgen. Varje år insjuknar omkring 950 personer i Sverige i någon typ av leukemi. Sjukdomen delas vanligen in i fyra kategorier, varav kronisk myeloisk leukemi är en, med omkring 100 nya fall varje år. KML är en tämligen ovanlig sjukdom och drabbar främst äldre, två av tre är över 50 år. Sjukdomen är inte ärftlig.
Alla KML-patienter har en kromosomavvikelse som kallas Philadelphiakromosomen. Mutationen beror på att kromosomerna 9 och 22 bytt material med varandra.
Denna kromosom bildar det enzym – en typ av tyrosinkinas känt som Bcr-Abl – som ändrar cellens genetiska instruktion. Den signalerar inte längre som normalt när det är dags att sluta producera vita blodkroppar och cancercellerna kan föröka sig ohämmat.
Fakta om Glivec
Glivec (imatinib) är en så kallad tyrosinkinashämmare. Läkemedlet verkar genom att blockera det enzym (tyrosinkinas) som får cellerna att dela sig utan kontroll och de dör efterhand. Behandlingen har radikalt förbättrat prognosen för patienter med KML.
Glivec är också godkänt för behandling av gastrointestinala stromacellstumörer (GIST) – en ovanlig form av mag-tarmcancer och Ph+ ALL, akut lymfatisk leukemi.
Se vidare www.fass.se
(1) IRIS-studien (International Randomized Interferon versus STI571) är en klinisk internationell randomiserad fas III-studie (IRIS-studien). Patienterna har behandlats med antingen Glivec eller interferon/cytarabin, vilket tidigare var standardbehandling för patienter med KML där benmärgstransplantation inte var aktuell.