Välkommen på Pressvisning - Östasiatiska museet firar 50 år med två utställningar

Östasiatiska museet inleder sitt 50-årsjubileum på Skeppsholmen i Stockholm med att öppna två nya utställningar 25 maj. Den ena – där vi möter ”krigardrottningen” Fu Hao – bygger på unika inlånfrån sju kinesiska museer i Henanprovinsen och vittnar om 4000 år gamla riter, människooffer och krigföring. Den andra utställningen handlar om Gustaf VI Adolfs gåva till svenska folket och berättar om kungen som kännare av asiatisk konst och hans betydelse för Östasiatiska museets tillkomst.

VÄLKOMMEN PÅ PRESSVISNING AV DE TVÅ UTSTÄLLNINGARNA
TORSDAG 23 MAJ KL 10.00
OSA till birgitta.hansson.sidvall@varldskulturmuseerna.se eller 070-935 93 24

Krigardrottningen och Kinas bronsålder
I en unik utställning med föremål från sju kinesiska museer i Henanprovinsen – den kinesiska kulturens vagga – visar vi nu en spännande berättelse om Kinas bronsålder och de första dynastierna. De flesta av dessa exceptionella arkeologiska bronsfynd har aldrig tidigare visas utanför Kina. Föremålen vittnar om 4000 år gamla riter, mat- och människooffer. Möt Fu Hao – den legendariska krigardrottningen som ledde tusentals soldater i strid och se föremål från hennes gravkammare, ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av det antika Kina. Utställningen är en första del i ett femårigt samarbetsprojekt med Henanprovinsen i Kina.
I samarbete med Henan Provincial Administration of Cultural Heritage

Kungens gåva – Gustaf VI Adolfs gåva till svenska folket
I utställningen visar vi det bästa av det bästa - förtrollande kinesiska lacker, förtjusande jade, sirlig emalj och Song-keramik från Kinas guldålder. Som besökare kan man uppleva Kinas konsthistoria genom en unik samlares öga. Utställningen berättar om Gustaf VI Adolfs gärning som samlare och kännare av asiatisk konst, hans betydelse för relationerna mellan Kina och Sverige och Östasiatiska museets tillkomst.

KRIGARDROTTNINGEN
och Kinas Bronsålder

I Krigardrottningen möter vi den kungliga gemålen Fu Hao, som levde runt 1200 f. Kr. Över 140 fantastiska bronsföremål berättar om maktkampen under de första kejsardynastierna innan Kina bildades och vittnar om 4 000 år gamla ritualer, människooffer och krigföring. Det här är en utställning med unika inlån från sju museer i provinsen Henan – den kinesiska kulturens vagga.

Kinas första dynastier - Xia, Shang och Zhou - kallas också för Kinas bronsålder och varar ca 2000 år. Det var under dessa år av turbulens och maktkamp som Henan gradvis blev den kinesiska civilisationens mittpunkt. Vi har valt att berätta om den tiden genom bronsföremålen i utställningen och genom krigardrottningen Fu Hao.

Det vi vet om Fu Haos 婦好 liv har vi fått reda på genom inskriptioner på orakelben och genom att tolka hennes grav. Fu Hao levde runt 1200 f.Kr. och var en av kung Wu Dings 武丁 omkring 60 gemåler. Genom att ingå äktenskap kunde kungen befästa sina allianser med andra stammar. Vissa av dessa stammar försåg även hovet med spåmän som skulle hjälpa kungen att kommunicera med de kungliga förfäderna. En av de ovanliga aspekterna av Fu Haos sociala ställning var att hon inte bara var Wu Dings gemål, hon var också betrodd med att utföra ritualer och erbjuda offer till de kungliga förfäderna på kungens vägnar.

Kanske var Fu Haos mest ovanliga prestation hennes roll som ledare för militära fälttåg. Även om hennes historia inte förts vidare i någon av de gamla historiska texterna, vet vi genom orakelbenen att Fu Hao var den mäktigaste militära ledaren under sin tid. Hon utkämpade en avgörande strid mot Tu-stammen, Shangs ärkefiender. Hon ledde även fälttåg mot andra stammar och är känd för det första nedtecknade storskaliga militära bakhållet med 13 000 soldater och två berömda generaler som tjänstgjorde under henne.

När Fu Hao, tack vare orakelbenen, återupptäcktes i början 1900-talet väcktes en viktig men bortglömd personlighet i kinesisk historia till liv, över tretusen år efter hennes död. År 1976 upptäcktes Fu Haos grav utanför den redan kända gruppen av kungliga gravar vid Anyang. Även om den var relativt liten efter kungliga mått mätt var den anmärkningsvärd eftersom det var den enda kungliga graven från Shangdynastin som aldrig blivit plundrad. Därmed var det också den rikaste Shanggraven som nu trädde fram i ljuset. Graven innehöll det häpnadsväckande antalet 468 bronsföremål som vägde sammanlagt över 1,5 ton. Dessa bronser var sådana som vanligtvis förknippas med högstatusbegravningar. Fyra av dessa visas i utställningen.

Den kinesiska bronsåldern är unik i världen eftersom ceremoniella bronskärl spelade en sådan stor roll. För att hålla bronstillverkningen igång var det nödvändigt med ett starkt skiktat samhälle med tydliga samhällsklasser. Henanprovinsen var ett viktigt centrum under den kinesiska bronsåldern och det är där alla bronsföremål i denna utställning har återfunnits.

Brons är en användbar metall för att framställa hållbara föremål. Övergången från att använda stenredskap till att gjuta föremål i brons var en betydelsefull fas som många civilisationer har gått igenom. I Kina började metall användas under yngre stenålder, då i form av verktyg och enkla smycken av mässing och brons. Under Erlitoukulturen (ca 2000–1600 f.Kr.), med centrum i dagens Henanprovins, blev ceremoniella bronskärl kulturellt betydelsefulla och därför anses Erlitoukulturen vara början på den kinesiska bronsåldern.

Utställningen Krigardrottningen är den första i ett femårigt samarbetsavtal med Henanprovinsen i Kina. Henanprovinsen har dock en lång tradition av kulturutbyte med Sverige. För över 90 år sedan upptäckte den svenske forskaren, och sedermera Östasiatiska Samlingarnas förste chef 1926-1938, Johan Gunnar Andersson för första gången resterna av den neolitiska Yangshaokulturen i Henanprovinsen.

KUNGENS GÅVA
Gustaf VI Adolfs Gåva till svenska folket

I utställningen Kungens gåva visas praktföremål ur kung Gustaf VI Adolfs samlingar. Här finns magnifika kinesiska lacker, emaljer, broderier – och utvalda pjäser av den vackra Songkeramiken som har inspirerat keramiker i alla tider.

Kungens gåva berättar om Gustaf VI Adolfs gärning som samlare och kännare av asiatisk konst och hans betydelse för Östasiatiska museets tillkomst. Museets rika bildmaterial tecknar en bild av tidiga möten mellan öst och väst och kungens betydelse för utvecklingen av relationerna mellan Sverige och Östasien. Gustaf VI Adolf var en pådrivande kraft i Östasiatiska museet tillblivelse. För att bättre förstå en främmande kultur, byggde kungen själv under ett långt liv upp sin stora samling av kinesiska antikviteter som kom i form av en testamentarisk gåva till museet 1973.

Många av föremålen ur kungens gåva är utställda i den permanenta utställningen Mittens rike, vilket var helt i linje med hans intentioner med gåvan. Den skulle stärka museets samlingar och fylla ut luckor vad gäller material och kronologi.

Gustaf VI Adolf samlade kinesiska föremål under 65 år, med skiftande fokus genom åren. Kronprins Gustaf Adolfs första samlarobjekt var keramik – de första föremålen inköpte han redan 1907. Med åren fick Gustaf Adolf en imponerande samling av keramik från Song, som kom att påverka svenska keramiker på ett genomgripande sätt. Vid sidan av keramiken, utvecklade kungen också ett intresse för forntida jadeföremål. Jade har i många årtusenden spelat en central roll i den kinesiska kulturen. I kungens samling finns omkring 250 föremål i detta material. Gustaf VI Adolfs stora intresse för kinesiskt konsthantverk speglas av några föremål i teknikerna cloisonné och emalj på koppar från hans lilla, men mycket fina, emaljsamling.

Kungens egna kunskaper vidgades systematiskt under ett långt livs samlande. De sista 15 åren av sitt liv samlade han ett brett urval av lacker som resulterade i en internationellt känd lacksamling. Kravet på klimatstyrda montrar, gör att detta material inte kan ställas ut i Mittens rike idag. Vi presenterar nu det största urval som någonsin visats ur Gustaf VI Adolfs stora lacksamling.

För mer information kontakta: Birgitta Hansson Sidvall, kommunikatör, 070-935 93 24 , birgitta.hansson.sidvall@varldskulturmuseerna.se

Östasiatiska museet, Skeppsholmen, Box 16381, 103 27 Stockholm Tel: 010-456 12 00  E-post:info@ostasiatiskamuseet.se

Taggar: