Sverige långt efter europeiska grannländer i installerad solenergi

Report this content

Sverige ligger långt efter flera jämförbara europeiska länder i installerad solenergi. Trots att marknaden för solenergi i Sverige har vuxit med mellan 50–80 procent de senaste åren så står solenergin endast för 0,4 procent av den totala energiproduktionen i landet. En förklaring tros vara okunskapen om solpanelernas lönsamhet, i kombination med långa väntetider vid ansökan om solcellsbidrag.

Förra veckan presenterades regeringens höständringsbudget, där ytterligare 500 miljoner kronor skjuts till solcellsbidraget. Syftet med detta är att få fler människor att ställa om till solenergi, för i motsatts till vad många tror så ligger Sverige inte i framkant här. Faktum är att vi ligger en bra bit efter jämförbara länder som Tyskland och Danmark, där väderförhållanden är snarlika. 

År 2018 utgjorde solenergiproduktionen ungefär 0,4 procent av den totala energiproduktionen i Sverige. I Tyskland var motsvarande siffra 7,9 procent och i Danmark 2,9 procent. Installerad effekt per invånare låg 2018 på 42 W i Sverige, 173 W i Danmark och 547 W i Tyskland. Siffrorna visar att vi ligger långt efter både Danmark och Tyskland, trots att marknaden vuxit med mellan 50–80 procent de senaste åren.

Solenergibolaget Otovo menar att en viktig orsak till detta kan vara den allmänna okunskapen om solpanelers lönsamhet. I takt med att priserna på solpaneler successivt har sjunkit år efter år, har tiden som det tar för en anläggning att generera vinst förkortats.

– Många som har hört talas om solceller avfärdar det som en möjlighet för deras eget hus med motiveringen att installationen innebär en orimligt stor kostnad, men så är inte fallet idag. Efter prisfallet som skett de senaste 10 åren kan en solcellsinstallation bli lönsam redan efter 10–12 år, vilket många konsumenter inte vet, säger Babak Tighnavard, VD på Otovo Sverige.

Priset på solpaneler för bostäder gick från över 60 SEK/W 2010 till 14 SEK/W 2019. Det reducerade priset innebär att en normalstor 5kW-installation sjönk från cirka 300 tkr till cirka 70 tkr.

En annan orsak till Sveriges begränsade installationstakt av solceller är, enligt Babak, de långa väntetiderna för besked om beviljat solcellsbidrag. Denna faktor har tidigare dokumenterats av Energimyndigheten, som på uppdrag av regeringen år 2018 undersökte hur subventionsmodellen för solceller kunde förbättras. Resultatet, som offentliggjordes för över ett år sedan, visade att den största utmaningen med dagens subventionsmodell var den långa väntetiden för att få sin ansökan godkänd – en väntan som enligt rapporten kunde överstiga ett år. Idag, ett år senare, är väntetiden fortfarande lång.

– Självklart är de nya pengarna som regeringen placerar i solcellsstödet varmt välkomna, men både branschen och många konsumenter väntar på ett krafttag även vad gäller kösystemet, med nya lösningar på hur bidragsprocessen kan effektiviseras, säger Babak Tighnavard.

För mer information, intervjuförfrågan eller högupplösta bilder, vänligen kontakta:
Marilyn Roseneld, Communications Advisor, Shomei
marilyn.r@shomei.se, 079 313 20 73

Taggar:

Prenumerera