Höjda krav på kvalitetsregister kan lyfta vården, forskningen och patienterna
Investera ytterligare 200 miljoner per år i Sveriges kvalitetsregister, men ställ samtidigt krav på vilka uppgifter registren ska leverera. Så kan den unika fördel Sverige har i världen när det gäller kvalitet och uppföljning i sjukvård och klinisk forskning utnyttjas bättre.
Höjda krav på kvalitetsregister kan lyfta vården, forskningen och patienterna
Investera ytterligare 200 miljoner per år i Sveriges kvalitetsregister, men ställ samtidigt krav på vilka uppgifter registren ska leverera. Så kan den unika fördel Sverige har i världen när det gäller kvalitet och uppföljning i sjukvård och klinisk forskning utnyttjas bättre.
Det är kontentan av en översyn av de nationella kvalitetsregistren som offentliggörs i dag.
– Nyttan med kvalitetsregister är stor eftersom vi kan se vilka resultat som uppnås för patienterna. Till exempel för hjärtinfarktvården kan vi se att kvalitetsregister, öppna redovisningar och tydliga terapimål gett en kraftigt minskad dödlighet efter hjärtinfarkt. Men, vi har ännu inte tagit till vara alla möjligheter att göra svensk hälso- och sjukvård och klinisk forskning till världsledande, säger Måns Rosén, utredare i översynen kring nationella kvalitetsregister.
För att uppgifterna i kvalitetsregistren ska kunna leda till mesta möjliga nytta föreslår utredningen bland annat att:
- En överenskommelse mellan staten, landstingen och industrin behöver träffas – parterna bör tillsammans investera ytterligare ca 200 miljoner kr per år.
- Stärk möjligheterna för klinisk forskning. De forskningsresultat som har tagits fram har varit livsviktiga för patienterna men alltför få. Det behövs ökad forskarkompetens hos registren och mer forskningsresurser.
- Dubbelregistrering i journaler och kvalitetsregister tar tid från vårdarbetet. Investera i lösningar som för information automatiskt mellan journaler och register. Landstingen skulle då spara mängder av arbetstimmar och hundratals miljoner kronor per år.
- Kvalitetsregistren har byggts upp av engagerade läkare utan att de haft tillräckliga resurser för att bedriva en effektiv verksamhet. Får de mer resurser kan vi också ställa större krav på vad registren ska leverera.
- Organisera om landstingens utvecklingsresurser i sex regionala utvecklingscentra som ska stödja vården i förbättringsarbete med hjälp av kvalitetsregistren.
– Vi är övertygade om att det är en satsning som betalar sig. Det ger en effektivare vård, det stärker Sverige som forskningsnation, men framför allt hjälper det patienterna som kan få en säkrare och bättre vård, säger Måns Rosén.
För mer information om innehållet i utredningen, var vänlig kontakta:
Måns Rosén, Utredare i översynen kring nationella kvalitetsregister, chef för Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU), telefonnr 0708-67 44 02, 08-412 32 24
Hanna Sjöberg, Huvudsekreterare i översynen kring nationella kvalitetsregister, 078-452 75 35.
Översynen kring nationella kvalitetsregister har gjorts på uppdrag av regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Utredningen överlämnas i dag fredag den 29 oktober.
Taggar: