Centralisering ger bättre och billigare rehabilitering av personer med ryggmärgsskador

Sverige bör följa efter Norge, Danmark och Finland och centralisera vården av personer med ryggmärgsskada. Utöver människors möjligheter till ökad livskvalitet kan en centraliserad vård bli samhällsekonomiskt lönsam. Det visar en ny studie.

Varje år får mellan två och tre hundra personer i Sverige en ryggmärgsskada. Orsaken kan till exempel vara en olycka i trafiken eller en sjukdom. Efter några veckors akutvård följer oftast flera månader av intensiv rehabilitering i slutenvård, innan personen kan komma hem igen. En väl genomförd rehabilitering är direkt avgörande för möjligheten att återgå till ett normalt liv, i bästa fall i arbete och med återställd autonomi.

I Sverige kan rehabiliteringsprocessen ske vid ett 30-tal kliniker. Några rehabiliterar upp till 50 nyskadade ryggmärgsskadade personer per år, vilket ger dem särskild kompetens och erfarenhet. Andra kliniker vårdar endast enstaka personer per år och kan därför inte erbjuda samma förutsättningar för god rehabilitering.

-  I land efter land har vården centraliserats till ett fåtal ryggmärgsskadecentra. I Norden var Norge först ut med tre specialistcentra 1995, men även Danmark och Finland har följt i samma spår. I Sverige är majoriteten av den medicinska professionen övertygad om att en centralisering skulle möjliggöra en bättre rehabilitering. Ändå är vården fortfarande utspridd, säger Pelle Kölhed, ordförande för Personskadeförbundet RTP.

Personskadeförbundet RTP har låtit genomföra en unik kostnadsstudie för att ta reda på vilka ekonomiska konsekvenser som en centraliserad vård av personer med ryggmärgsskada skulle kunna få. Studien har jämfört kostnaderna för dagens ryggmärgsskadevård med ett hypotetiskt framtidsscenario, där rehabiliteringen har centraliserats till fyra specialistcentra.

Studien visade att kostnaderna i det centraliserade framtidsscenariot kan bli lägre jämfört med i dag. Den främsta orsaken är att personalresurserna vid specialiserade center kan bli lägre per patient än i dag, beroende på skalfördelar och effektivitetsvinster. De totala kostnaderna för hela vårdkedjan (inklusive akutvård, rehabilitering, återintegrering i samhället och livslång uppföljning) uppskattades till drygt en miljon kronor per person med ryggmärgsskada. Dessa kostnader skulle enligt studien kunna minska i storleksordningen 43 000 kronor vid en centralisering. Det motsvarar en minskning från 290 miljoner till 278 miljoner kronor per år för vården av samtliga personer med ryggmärgsskada i Sverige. En centralisering skulle alltså kunna ge en kostnadsminskning för samhället – och då har man ändå inte räknat med andra relevanta kostnader som inte kunde mätas i denna studie, till exempel kostnader för komplikationer, kostnader för personlig assistans och indirekta kostnader för arbetsfrånvaro. Det är antagligen här som de riktigt stora samhällsekonomiska besparingarna skulle göras.

För kommentarer: Pelle Kölhed, förbundsordförande: pelle.kolhed@rtp.se, Tel: 070-518 04 97

För mer information om studien, se www.rtp.se eller kontakta:

Gunilla Åhrén, Personskadeförbundet RTP, Tel 0730 – 55 68 67

Richard Levi, överläkare och professor, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Tel 0704 – 84 44 09

Adress: Vintergatan 2, 172 69 Sundbyberg, tel: 08-629 27 80, e-post: info@rtp.se, webb: www.rtp.se
Organisationsnummer: 815200-4134

Taggar: