Hjärtsviktspatienter vill ha bättre uppföljning kring läkemedel och biverkningar

Internationella Hjärtsviktsdagen 13 maj:
I Sverige lider omkring 250 000 personer av hjärtsvikt, vilket gör det till en av våra stora folksjukdomar [1]. Sjukdomen har hög dödlighet, kräver livslång behandling och regelbunden kontakt med vården. En ny undersökning av Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Värmland [2] visar dock att bara varannan hjärtsviktspatient anser sig få det stöd i vården som de behöver. Flertalet vill ha bättre uppföljning kring läkemedel och biverkningar där hormonella problem som impotens och manlig bröstförstoring var vanligt förekommande. Över 80 procent upplever även en försämrad livskvalitet.

-       Undersökningsresultaten visar att hjärtsviktspatienter är en eftersatt grupp och att vården behöver bli bättre, både när det gäller att ge stöd samt att följa upp behandling och biverkningar. Den visar också att sjukdomen innebär inskränkningar i livskvaliteten och en ökad risk att drabbas av depression. Därför behövs mer resurser till vården av hjärtsviktspatienter, säger Leif Hassel, Ordförande i Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Värmland. 

För att undersöka hur hjärtsviktspatienter upplever behandling och uppföljning i vården samt hur sjukdomen påverkar livskvaliteten genomförde Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Värmland (HLLF) med stöd från Pfizer, en undersökning bland sina medlemmar som drabbats av hjärtsvikt.

Otillräckligt stöd och information från vården 
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård bör behandlingen ske i dialog med patienten och att kunskap är en förutsättning för att patienten ska kunna vara delaktig och ha inflytande över sin behandling [3]. Men bara hälften (50 procent) av hjärtsviktspatienterna i undersökningen anser att de får det stöd de behöver i vården.
Nästan hälften av hjärtsviktspatienterna (48 procent) önskade dessutom fler besök hos behandlande läkare. I dagsläget går de flesta, hos sin husläkare/distriktsläkare som de träffar 1-2 gånger per år eller ännu mer sällan.

Mer information kring biverkningar och hormonella problem
Hela 63 procent av patienterna i undersökningen ansåg att biverkningsuppföljningen behövde förbättras i vården.

Endast en fjärdedel av läkarna hade tagit upp frågan om eventuella biverkningar med sina patienter. Ännu mer sällsynt (8 procent) var att läkaren diskuterade hormonella biverkningar som manlig bröstförstoring eller impotens, vilka är vanliga biverkningar vid dagens standardbehandling mot måttlig till svår hjärtsvikt.

Hela 16 procent av männen i undersökningen hade drabbats av manlig bröstförstoring, vilket är väsentligt fler än de 10 procent som brukar anges som biverkningsfrekvens för denna patientgrupp i den medicinska litteraturen [4]. Hälften (49 procent) av männen hade även drabbats av impotens, vilket kan vara en följd både av hjärtsjukdomen i sig eller en hormonell biverkan av sin behandling eller både och.

Försämrad livskvalitet, begränsningar i vardagen och ökad nedstämdhet
Undersökningen visar att hjärtsvikt påverkar patienternas vardag.  Majoriteten (78 procent) upplever att sjukdomen begränsar dem i att utföra vardagliga sysslor/aktiviteter som att gå och handla, putsa fönster osv. Hela 66 procent anser även att sjukdomen begränsar dem att delta i sociala aktiviteter som att åka på utflykter eller träffa bekanta.

Dessutom påverkar sjukdomen även patienternas psykiska välbefinnande där två tredjedelar upplever nedstämdhet på grund av sin sjukdom. Över hälften (59 procent) anser också att närstående påverkas negativt av sjukdomen. 

Sammanfattningsvis uppger en stor majoritet (84 procent) att hjärtsvikten påverkar deras livskvalitet negativt.

För mer information kontakta:
Leif Hassel
Ordförande Hjärt- och Lungsjukas Länsförening i Värmland 
Mobil: 0705-33 73 90
E-post: haglund-hassel@swipnet.se 

Annelie Barkelund, 
Informationschef, Pfizer AB,
Mobil:0768-89 29 75
E-post: annelie.barkelund@pfizer.com

Sammanfattning av undersökningen
Undersökningen genomfördes av det oberoende undersökningsföretaget Synovate i maj-juli 2011. Undersökningen var i enkätform och skickades till 1660 medlemmar varav 264 av de 1362 respondenterna uppgav att de behandlades för hjärtsvikt.    

Urval av undersökningsresultaten:
Behandling och vård
89 procent av de drabbade är 61 år eller äldre.

67 procent går hos sin husläkare/distriktsläkare och 83 procent träffar sin läkare 1-2 gånger per år eller ännu mer sällan.Andra hjärt-kärlsjukdomar är vanligt förekommande; 59 procent har högt blodtryck, 43 procent har hjärtrytmrubbningar, 39 procent höga blodfetter och/eller kranskärlssjukdom, 37 procent har drabbats av hjärtinfarkt och 20 procent lider av astma eller KOL.53 procent tar 3-4 läkemedel eller fler.

Bara hälften av patienterna, 50 procent, upplever att de får det stöd de behöver av vården

63 procent vill ha bättre uppföljning av biverkningar, 48 procent vill ha fler besök hos behandlande läkare, 41 procent vill ha information om läkemedelsbehandling, 36 procent vill ha information om hur man kan lägga om sin livsstil i förhållande till sin sjukdom och 34 procent vill ha fler besök hos hjärtsviktssköterska.

31 procent av patienterna upplever biverkningar av sin hjärtsviktsmedicinering.

Hormonella biverkningar är vanligt; 16 procent drabbas av manlig bröstförstoring, vilket gör biverkan vanligare än den prevalens på 10 procent som anges i den medicinska litteraturen [5]. 

49 procent av männen hade också drabbats av impotens vilket kan vara en följd både av hjärtsjukdomen i sig eller en hormonell biverkan av sin behandling eller både och.

24 procent av läkarna tog upp frågan om biverkningar av hjärtsviktsbehandlingen och endast 8 procent av läkarna tog upp frågan hormonella biverkningar.

Nästan varannan man (45 procent) besväras av hormonella biverkningar. 

Livskvalitet
78 procent upplever att sjukdomen begränsar dem i att utföra vardagliga sysslor/aktiviteter. 

66 procent upplever att sjukdomen begränsar dem att delta i sociala aktiviteter. 

67 procent upplever nedstämdhet på grund av sin sjukdom.

59 procent anser att närstående påverkas negativt av sjukdomen.84 procent uppger att hjärtsvikten påverkar deras livskvalitet negativt.


[1] Hjärt- Lungfonden. Temaskrift: Hjärtsvikt, 2009
[2] Behandling av hjärtsvikt ur ett patientperspektiv; Synovate-undersökning maj-september 2011
[3] Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, 2008
[4] Pitt et al, N Engl J Med 1999; 341: 709-17
[5] Pitt et al, N Engl J Med 1999; 341: 709-17

Taggar: