Nya riktlinjer ska minska antalet blodproppar hos cancerpatienter

ASCO (American Society of Clinical Oncology) publicerar nya rekommendationer för att få bukt på det stora problemet med livshotande blodproppar bland cancerpatienter. Genom ökad användning av lågmolekylärt heparin ska antalet blodproppar minska. Lågmolekylärt heparin rekommenderas som förstahandsmedel vid samtliga, både nya och äldre användningsområden i riktlinjerna. De nya rekommendationerna publiceras i det senaste numret av Journal of Clinical Oncology. Fragmin är ett låmolekylärt heparin och det enda som rekommenderas som långtidsbehandling i riktlinjerna. Fragmin är godkänt i Sverige för detta användningsområde sedan i april 2005.

En av fem personer som drabbas av blodproppar är cancerpatienter och blodproppar står för upp till 20 procent av samtliga dödsfall bland cancerpatienter. Förekomsten av blodproppar bland cancerpatienter ökar, trots att det finns effektiva läkemedel som både förebygger och löser upp dem. Lågmolekylärt heparin är ett läkemedel som löser upp blodpropparna samtidigt som det ger mindre risk för blödningar jämfört med vanligt heparin.

– Lågmolekylärt heparin rekommenderas också vid långtidsbehandling av blodproppar hos patienter med cancer, säger Bengt Glimelius, professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Nyligen godkände även den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Fragmin för sådan användning då en stor randomiserad studie visat på fördelar jämfört med Waran-tabletter, som tidigare var rekommenderad behandling vid långtidsanvändning.

De nya rekommendationerna från ASCO inkluderar:
• Alla cancerpatienter som vistas på sjukhus bör behandlas med förebyggande blodproppslösande läkemedel
• Alla cancerpatienter som redan har drabbats av blodpropp bör behandlas med blodproppslösande läkemedel i minst 6 månader efteråt, och möjligen längre för dem som fortsätter att genomgå aktiv cancerbehandling.
• En läkare bör utvärdera alla patienter som har cancer och som genomgår en större operation för att administrera blodproppslösande läkemedel före operationens genomförande, eller så fort som möjligt efteråt.
• Regelbunden användning av blodproppslösande läkemedel hos patienter som har drabbats av cancer men som inte vistas på sjukhus eller behandlas med kemoterapi är inte att rekommendera, utom för personer som har drabbats av multipelt myelom och som behandlas med thalidomid eller lenalidomid med kemoterapi eller dexamethason (ett kortisonpreparat).

Blodproppslösande läkemedel kan öka patientens risk för att blöda och behandlingen kräver ibland en kort tids sjukhusvistelse i början av behandlingen, men fördelarna överväger riskerna. De stora riskfaktorerna för att drabbas av en blodpropp är hög ålder, cancer, sjukhusvistelse, tidigare blodpropp, pågående kemoterapi, hormonell terapi eller annan aktiv cancerbehandling.