Zyvoxa förkortar sjukhusvistelse

Zyvoxa förkortar sjukhusvistelse Patienter som behandlas med Zyvoxa (linezolid), ett nytt antibiotikum som utvecklats av Pharmacia & Upjohn, kunde skrivas ut snabbare från sjukhuset under de första två veckorna efter påbörjad behandling än patienter som behandlades med vankomycin. Det tyder resultaten på från en öppen klinisk fas III-studie med patienter som drabbats av infektioner orsakade av meticillin-resistenta stafylokocker (MRSS). Dessa data presenterades vid American Society of Health-System Pharmacists i Orlando, USA. - Resultaten från tidigare kliniska försök indikerar att Zyvoxa kan spela en viktig roll i behandlingen av patienter med infektioner som orsakats av Grampositiva bakterier, oavsett om dessa är känsliga för eller resistenta mot andra antibiotika, sade Michael Rybak, professor i farmaci och medicin vid Wayne State University. Dessa data indikerar att vi också kan komma att förkorta patienternas tid på sjukhus tack vare att Zyvoxa kommer att finnas tillgängligt i tablettform, säger professor Rybak vidare. Lika effektivt i tablettform som intravenöst Preparatet finns både i tablett- och injektionsform. Båda beredningarna är lika effektiva. Detta betyder att patienten kan övergå från injektions- till tablettbehandling utan att dosen behöver justeras. Ur behandlingssynpunkt är det en fördel både för sjukvården och patienten som kan lämna sjukhuset tidigare och fortsätta tablettbehandlingen hemma. Studieresultat Den öppna kliniska fas III-studien omfattade 460 patienter med MRSS- infektioner. Av dessa behandlades 240 med Zyvoxa intravenöst eller i tablettform, 220 patienter fick vankomycin intravenöst. Studien var prospektiv och upplagd så att den avspeglar klinisk praxis. Zyvoxa och vankomycin gav jämförbara resultat mätt som klinisk förbättring och mikrobiologisk utläkning. Forskarna rapporterade att av de 124 studiepatienter som var kliniskt utvärderingsbara och hade behandlats med Zyvoxa kunde 31 % skrivas ut en vecka efter påbörjad antibiotikabehandling, jämfört med 12 procent av de kliniskt utvärderingsbara 130 patienter som hade behandlats med vankomycin (P=0,001). Skillnaden var statistiskt signifikant. Efter två veckor var motsvarande siffror 51 respektive 41 procent (P=0,11), (ej statistiskt signifikant). Sjukhusvistelsens längd var kortare i Zyvoxa-gruppen än i vankomycin- gruppen, medianvärdet för vistelsen var 13 dagar för Zyvoxa-patienterna jämfört med 16 dagar för vankomycin-patienterna. Vankomycin är idag standardbehandlingen för patienter som drabbats av en MRSS-infektion. Verksamt mot Grampositiva bakterier Enligt data från fas III-studier som presenterades i september är Zyvoxa verksamt vid behandling av infektioner som orsakas av Grampositiva bakterier. Dit hör olika infektioner förvärvade på sjukhus eller ute i samhället, exempelvis lunginflammation, komplicerade och okomplicerade infektioner i hud eller mjukvävnad, och bakteriemi (blodförgiftning). Förekomsten av biverkningar hos patienter som behandlades med Zyvoxa och hos patienter som behandlades med aktiva jämförelsepreparat har varit låg (under fem procent). De vanligaste biverkningarna för Zyvoxa är diarré, illamående och huvudvärk. Pharmacia & Upjohn inlämnade i oktober 1999 en registreringsansökan till FDA, USA. I november lämnades även en registreringsansökan till den engelska myndigheten MCA. Unik verkningsmekanism Zyvoxa ingår i en helt ny klass av antibiotika, oxazolidinoner, den första på över 30 år. Preparatet har den unika egenskapen att den angriper bakterierna innan bakteriens tillväxtfas kommit igång. De antibiotika som finns idag angriper bakterierna först när de redan befinner sig i sin tillväxtfas. Fakta om MRSA i Sverige Sedan mitten på 1990-talet har det skett en kraftig ökning av MRSA i Sverige. MRSA, som är en undergrupp till MRSS, är resistent mot många antibiotika och infektionen blir svårbehandlad. Antalet infektioner av denna typ ökar. Utbrotten har varit åtskilliga och oroväckande fr.a i Västsverige. 1998 rapporterades 213 MRSA-stammar i Sverige. Fakta om Grampositiva bakterier Grampositiva bakterier har fått sin benämning efter den danske mikrobiologen Hans C. J. Gram (1853 ­ 1938), som fann ett sätt att färga mikroorganismer med ett violett färgämne så att de skulle kunna kännas igen och klassificeras. För ytterligare information: Marianne Bäärnhielm, informationschef, Pharmacia & Upjohn Sverige AB, 070-319 50 60, 08-695 72 82 Sören Densjö, informationschef, Pharmacia & Upjohn AB 08-695 695 45 97, 070-585 05 25 www.pharmaciaupjohn.se ------------------------------------------------------------ Mer information finns att få på http://www.bit.se Följande filer finns att ladda ned: http://www.bit.se/bitonline/1999/12/13/19991213BIT00490/bit0001.doc http://www.bit.se/bitonline/1999/12/13/19991213BIT00490/bit0002.pdf