Polisförbundet: Samhället sviker människor med psykisk ohälsa

6 av 10 poliser upplever frustration minst vid vartannat handräckningsärende som involverar personer som lider av psykisk ohälsa. Frustrationen handlar främst om att de som lider av psykisk ohälsa får så dåligt stöd av samhället. Det visar en färsk undersökning som Polisförbundet utfört i samarbete med Novus Opinion.

Handräckning är en del av polisens uppdrag. Det innebär ofta att polisen på egen hand eller tillsammans med sjukvården ansvarar för att personer som lider av psykisk ohälsa kommer till sjukhus eller annan vårdinstans för bedömning och vård. 
 – Poliserna befinner sig längst ut i frontlinjen och ser konsekvenserna av de stora sprickorna i välfärden. Många gånger tar polisen hand om en person som vill ta livet av sig, kör hen till akuten och träffar på samma person igen dagen efter, på samma plats och i samma situation. Det är ett samhälleligt svek att vi inte kan ta bättre hand om sjuka människor, säger Lena Nitz.

Handräckningen tar mycket tid och kritiseras ofta för att ta tid och resurser från brottsbekämpning.  Polisförbundets undersökning ger en tydlig bild av polisers frustration kring detta. Det handlar både om att det tar resurser, men främst om att man upplever situationen för de sjuka som undermålig. 6 av 10 poliser upplever frustration i samband med handräckning. 7 av 10 upplever att de sjuka får för dålig hjälp av psykvården. 6 av 10 poliser upplever att samma personer ständigt återkommer. Lika många poliser upplever att personerna är så pass sjuka att de för tillfället inte klarar sig ute i samhället.

 – Undersökningen ger en dyster bild av hur samhället tar hand om de mest utsatta. Vården saknar ofta resurser för att ta hand om människor som drabbats av akut psykisk ohälsa. De blir istället i alltför stor utsträckning en uppgift för polisen. Det är onödigt stigmatiserande för den som är sjuk och dessutom en ineffektiv användning av polisiära resurser, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz. 

Polisen kommer också ofta i kontakt med människor med psykisk ohälsa även när det inte handlar om just handräckningar. Många larm som kommer in till polisen varje vecka rör psykisk ohälsa. Undersökningen visar också att poliserna ofta känner sig otillräckliga i mötet med människor som lider av psykisk ohälsa. Nio av tio poliser saknar vidareutbildning i hur man kan bemöta människor med olika psykiska svårigheter.

– Det finns i grundutbildningen, men det räcker inte. 60 procent av poliserna efterfrågar mer utbildning. Det handlar om polisernas arbetsmiljö och trygghet, men också om medborgarnas väl. Mötet mellan polis och den som är sjuk ska vara så professionellt som möjligt. I värsta fall kommer någon till skada och vi vill undvika allt onödigt våld. En central faktor i detta är vidareutbildning för poliser, säger Lena Nitz.

Handräckning är en del av det arbete där polisen kommer i kontakt med personer som lider av psykisk ohälsa. Det sker givetvis även på andra sätt. I Stockholm får polisen varje vecka in ca 100 larm som på olika sätt involverar psykisk ohälsa. Där pågår just nu ett projekt med en psykiatrisk akutbil som under två år ska rulla alla dagar mellan 15 och 01. Det är då flest larm kommer in. En viktig uppgift för akutbilarna är att förhindra självmord.

Polisförbundets undersökning visar att 72 procent av de tillfrågade poliserna är mycket positiva till en sådan försöksverksamhet.
– Det är ett mycket bra initiativ. Vi biträder gärna psykvården när det behövs, men det är bättre att huvudansvaret ligger på dem. Det ska inte behöva vara en polispatrull som hämtar en person som drabbats akut av psykisk ohälsa och i värsta fall vill begå självmord. Vi anser att den här verksamheten borde utvidgas till hela Sverige, säger Lena Nitz.

Att möta människor i kris är och kommer alltid vara en del av polisens arbete.
– Det är dock viktigt att det sker på bästa möjliga sätt för både poliser och medborgare. Därför vill vi se utbildning, forskning och snabb implementering av bra samverkansprojekt som fungerar. Psykiatriska akutbilar är ett bra exempel. Alla kan drabbas av psykisk ohälsa. De som drabbas har rätt att bemötas på ett sätt som är värdigt ett välfärdsamhälle. Polisen gör idag ett bra jobb med knappa förutsättningar, men det här måste fungera bättre, säger Lena Nitz.

Polisförbundets krav:

  • Rikssatsning på psykiatriska akutbilar
    Utöka satsningen på psykiatriska akutbilar till hela Sverige
  • Vidareutbildning för poliser
    Obligatorisk vidareutbildning för poliser i hur man möter människor med psykisk ohälsa
  • Satsa på forskning
    Polisförbundet har länge krävt högskoleutbildning för poliser. Polisvetenskaplig forskning är en viktig del av högskolan. Polisens möte med människor med psykisk ohälsa i samhället är ett område som polisvetenskapen borde belysa närmare för att utveckla bättre arbetsmetoder.

Hela undersökningen är pubicerad på Polisförbundets webb. www.polisforbundet.se 

Kontaktperson:
Emma Nilsson
Kommunikationschef
0703 - 99 86 00

Polisförbundet är ett fackförbund som organiserar de flesta yrkesverksamma poliser i Sverige. Vi har ca 20 500 aktiva medlemmar vilket inkluderar studerande vid polisutbildningarna. Dessutom har pensionerade poliser möjlighet att vara medlemmar i Polisförbundet. Cirka 1 300 förtroendevalda och 30 anställda arbetar med att skapa goda arbetsvillkor för medlemmarna genom medlemsservice, förhandlingar och påverkan av beslutsfattare på olika nivåer.

Taggar:

Om oss

Polisförbundet är ett fackförbund som organiserar de flesta yrkesverksamma poliser i Sverige. Vi har ungefär 20 500 aktiva medlemmar vilket inkluderar studerande vid polisutbildningarna. Dessutom har pensionerade poliser möjlighet att vara medlemmar i Polisförbundet. Cirka 1 300 förtroendevalda och 30 anställda arbetar med att skapa goda arbetsvillkor för medlemmarna genom medlemsservice, förhandlingar och samtal med beslutsfattare på olika nivåer. Ordförande är sedan 2010 Lena Nitz.

Prenumerera

Dokument & länkar