Forskning visar att krisstöd måste förbättras

Ny forskning vid Linköpings universitet visar att dödsfall i familjen, skilsmässa är exempel på svåra livskriser för barn och som kan trefaldiga risken för att de utvecklar diabetes-typ 1. För barn som har anlag för diabetes är risken 12 gånger större än normalt.  En av slutsatserna i forskningsrapporten är att samhället behöver ge ytterligare stöd till de familjer som av olika anledningar hamnar i kris.

En svensk studie visar att 5,6 % av Sveriges befolkning under sin livstid tillföljd av traumatiska händelser drabbas av posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Studien visade också att 7,4 procent av kvinnorna drabbas av PTSD jämfört med 3,6 procent av den manliga befolkningen. Skälet att kvinnor drabbas dubbelt så ofta av PTSD än män beror på att kvinnor är mer utsatta för hot, trakasserier och våldtäkt. 

Att hamna i kris efter en traumatisk händelse är en normal reaktion och inte en sjukdom. Dock behöver en drabbad få ett psykosocialt stöd i den akuta situationen och därefter följas upp över tiden. Cirka 20 procent av de som drabbas av en traumatisk händelse drabbas av PTSD och har behov av stödsamtal.


-”Att samhällets krisstöd inte fungerar kan illustreras med att 46 procent av landets vårdcentraler saknar tillgång till en psykolog vilket leder till att människor i kris allt för ofta inte får den hjälp de behöver”, säger Mikael Johansson.

Att leva med PTSD innebär vanligtvis lång tid med återupplever, återkommande minnesbilder, mardrömmar, sömn- koncentrationssvårigheter, lättskrämdhet samt obehagliga och intensiva känslor som minskar drabbades livskvalitet och förmåga att klara av vardagliga aktiviteter.  PTSD är en riskfaktor för depression, missbruk och självmord och forskningsrapporten från Linköpings universitet visar att risken att drabbas av sjukdom i form av diabetes i vissa fall är 12 gånger större än normalt.  

I hälso- och sjukvårdslagen framgår att personer som drabbas av en allvarlig händelse eller en katastrof ska ges praktiskt, emotionellt och psykologiskt krisstöd. Vilket pappret låter ganska tryggt och bra men verkligheten är en helt annan eftersom landstingen själva får bestämma vad som är en allvarlig händelse. I praktiken innebär en allvarlig händelse att ett större antal personer ska ha omkommit eller skadats vid en olyckshändelse, naturkatastrof eller ett terroristangrepp.

”-Det allvarliga är att samhällets resurser för krisstöd inte alls aktiveras när enskilda personer under ordinära omständigheter avlider av trafikolyckor, självmord, våldsbrott eller plötslig sjukdom eller när personer utsatts för övergrepp eller skadats i vanliga olyckor. Samhällets skyddsnät är så grovmaskigt att personer som varit med om traumatiska händelser vanligtvis inte får något krisstöd säger Mikael Johansson.


POSOM påtalade för regeringen i oktober förra året att det krävs en reform som förbättrar samhällets krisstöd och förutsättningarna för de medborgare som hamnar i psykologisk kris. POSOM anser att kommunerna av politikerna måste ges ett tydligt ansvar att hjälpa medborgare som hamnat kris och att det måste bli obligatoriskt för kommuner att:

•    Ge akut psykosocialt stöd till personer som direkt eller indirekt har drabbats av allvarlig händelse eller katastrof.
•    Ge akut psykosocialt stöd till drabbade vid självmord, trafikolycka med dödlig utgång.
•    Ge akut psykosocialt stöd till vuxna och barn som drabbats av våld i vissa situationer. 
•    Ge akut psykosocialt stöd till personer som direkt eller indirekt har drabbas av våldsbrott av allvarlig art.
•    Följa upp personer som erhållit akut psykosocialt stöd för att bedöma individens behov och hur drabbade anpassar sig till konsekvenser av händelsen.
•    Samordna insatser från hälso,- och sjukvård, försäkringskassa, skola samt frivilligorganisationer
•    Proaktivt erbjuda screening test mot posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) till de personer som löper förhöjd risk att drabbas av PTSD.
•    Erbjuda personer med PTSD behandling genom Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) eller Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR). Samordna sådan behandling med hälso,- och sjukvård.


”-Det är viktigt att alla som drabbats av en krishändelse ska erbjudas emotionellt stöd i en akut situation och därefter få en individuell bedömning samt ett anpassat stöd. Detta skulle kunna minska samhällets kostnader för sjukskrivningar, missbruk och självmord samtidigt som de drabbade får bättre livskvalitet” avslutar Mikael Johansson vid POSOM