Lärlingskonceptet - att utveckla eller uppfinna nytt?

Report this content

Med anledning av artiklarna i Dagens Industri om lärlingar, publicerat 18 samt 19 november 2016.
Det är bra att vi i olika forum diskuterar hur fler av våra ungdomar efter gymnasieexamen kan komma in i och få en god start i arbetslivet. Vi behöver dock inte alltid uppfinna hjulet igen.

En utmaning som många gymnasieskolor står inför är den varierande kunskapsnivån hos elever som söker sig till de olika gymnasiala programmen. Andelen utan behörighet är cirka 15 %, en siffra som ständigt stiger. Att snittbetygen samtidigt ökar är inte en bra ekvation. 

För att vara behörig till något av de 12 yrkesprogrammen krävs att man har godkänt betyg i:

  • Svenska/Svenska som andra språk
  • Engelska
  • Matematik
  • Och dessutom godkänt betyg i ytterligare 5 valfria ämnen, alltså godkänt betyg i totalt 8 ämnen.

De gymnasiala lärlingsprogrammen fyller sin funktion väl, där alla behöriga elever får plats och har möjlighet att växa samt prova på olika yrken vilket leder till jobb. Det verkar som att man i debatten, medvetet eller inte, glömt bort att vi i Sverige har ett bra gymnasialt lärlingssystem som givetvis kan utvecklas - men vi behöver inte uppfinna nytt.

De utländska lärlingssystemen som flera refererar till är inte ”skolan för alla” där alla får en chans, vilket är viktigt i dagens Sverige med utmaningar som de varierande kunskapsnivåerna. Som exempel samverkar vi inom Praktiska Gymnasiet regelbundet med över 2 500 små och medelstora praktikplatser från Luleå till Ystad där våra elever gör sin praktik under systematiskt kontrollerade former med betyg och bedömningsstöd i samarbete med eleven, praktikplatsens handledare och våra mentorer. Vi är stolta över dessa praktikplatser som gör ett fint jobb med att både socialt och kompetensmässigt vara en del i våra elevers lärande.

Flertalet som söker sig till de gymnasiala yrkesprogrammen gör det för att få ett arbete samt en treårig utbildning med en stor del praktik.
En gymnasial lärling måste ha nationell behörighet och skall genomföra minst 50 % av studietiden på en praktikplats. Eleven får då ett extra studiestöd på 1 000 kr per månad. Praktikföretaget får samtidigt 18 750 kr per termin för sina elevomkostnader.

Praktiska Gymnasiet har en fantastisk måluppfyllelse med bra jobbträff. Vid mätningar varje år i maj/juni har över 70 % arbete vid sin examen vilket sex månader senare ökar till att över 80 % har anställning.

Så, låt oss fortsätta samverka!