Fyra av tio arbetsplatser kan vara brottsplatser

Utbredd nedladdning av upphovsskyddade filer när Ipred fyller 1 år Den första april är det ett år sedan Ipred-lagen infördes men fildelningen ligger fortfarande på en hög nivå. I Proacts Lagringsbarometer, en undersökning bland IT-chefer på 100 börsbolag och myndigheter, framgår att 37 procent av IT-cheferna vet eller tror att medarbetare laddar ner upphovsskyddat material på sina jobbdatorer för privat bruk, till exempel film- och musikfiler.

- Det är allvarligt att företagens IT-system utnyttjas för nedladdning av upphovssrättsligt skyddat material. Jag trodde att företagen hade kommit längre för att anpassa sig till Ipred** och förhindra att den här typen av material lagras inom företaget, säger Per Sedihn, CTO på Proact. Av undersökningen framgår att hela 82 procent (92 procent bland börsbolagen, 72 procent i offentlig sektor) har en policy för vad personalen får och inte får ladda ner på jobbdatorerna, men det verkar följaktligen inte avskräcka. Att ladda ner och tillägna sig upphovsrättsligt skyddat material som är utlagt olovligen är ett brott mot lagen om upphovsrätt. Det är i första hand den som utför gärningen som gör sig skyldig till brott och vilket ansvar som företagen har råder det delade meningar om. Saken har ännu inte prövats i Sverige. En del jurister menar att det vore orimligt att ställa företag till svars på grund av medarbetarnas handlingar, eftersom olovlig nedladdning knappast ingår i deras arbetsuppgifter. Andra jurister hävdar att företagen visst kan anses ha ett civilrättsligt ansvar om man har kännedom om att illegal nedladdning sker med företagets utrustning (datorer, servrar, nät), men inte vidtar åtgärder för att stoppa det. - Oavsett ansvarsfrågan vill inga företag bli förknippade med upphovsrättsintrång. För att förhindra olovlig nedladdning är första steget att ta fram en policy och säkra att den efterlevs. Därutöver tycker jag att man kontinuerligt bör övervaka vilken typ av trafik som sker i nätverket, säger Per Sedihn och tillägger att det inte är tekniskt möjligt att spärra illegala filer eftersom inga program kan identifiera huruvida t ex en film är legal eller illegal. Däremot kan det vara en bra idé att spärra kända fildelarsajter, menar han. Om man upptäcker att misstänkta filer ändå förekommer blir nästa steg att göra en noggrann revision och analys av informationen i systemen – och följa upp det med de medarbetare som berörs. Det finns beprövade verktyg och metoder för denna form av genomlysning - Sista steget som förhoppningsvis inte behövs är att blockera t ex film- och musikfiler helt och hållet och skapa olika behörighetsnivåer. Därmed skulle endast de som behöver tillgång till rörlig bild i yrket få möjlighet att hantera sådana filer, säger Per Sedihn. * Lagringsbarometern genomfördes i januari 2010 genom telefonintervjuer med 100 slumpmässigt utvalda börsföretag och myndigheter i Sverige. Frågorna har ställts till IT-chef/IT-ansvarig. En tredjedel av de tillfrågade organisationerna har 500 anställda eller fler. ** Ipred-lagen är en allmän benämning på de förändringar i gällande lagar till skydd för immateriella rättigheter som började gälla i Sverige i första april 2009. Ipred (akronym för Intellectual Property Rights Enforcement Directive) baseras på ett EU-direktiv.

Taggar: