Molnlagringsleverantörernas avtal stor risk för företagen

Enligt en undersökning från datalagringsintegratören Proact har svenska köpare av lagring i molnet brister i avtalsvillkoren. Hela 64 procent av de företag som köper lagring i molnet vet inte var informationen fysiskt lagras. Vartannat företag har inte heller reglerat molnleverantörens säkerhetsnivå gällande dataintrång. Sex av tio företag vet heller inte vad som händer med företagets lagrade data om molnleverantören går i konkurs.  

Enligt Proacts undersökning har 25 procent av svenska bolag i dagsläget anammat molnet som en lagringslösning. Lika många anger även att molnlösningar är ett framtida alternativ för att hantera de ökande datamängderna. Proacts undersökning visar dock att molnleverantörernas avtal är en potentiell risk för de svenska bolagen.

– Otydlighet och dålig kontroll i tjänsteavtalen är tecken på en omogen marknad och detta gäller både köpare och molnleverantörer. Detta kan vara en av anledningarna till varför det fortfarande finns en tveksamhet, och en relativt låg acceptans för lagring i molnet hos svenska företag. Men vi ser samtidigt en ökande trend för molntjänster. Många företag och organisationer funderar i termerna av hybridlösningar, det vill säga att utnyttja både publika samt privata molntjänster, säger Per Sedihn, CTO, Proact och fortsätter:

– De anställdas intresse för molnlagring är dock stort, exempelvis för fildelning, där många använder populära gratistjänster för att gå runt stela interna system.

Enligt de företag som köper lagring i molnet är det ett antal viktiga faktorer som inte regleras i molnleverantörernas avtal:

• 64 procent av de bolag som köper lagring i molnet anger att de ej har kontroll över var informationen lagras geografiskt
• 56 procent anger att de ej har reglerat vilken säkerhetsnivå molnleverantören har gällande intrång
• 44 procent har ej reglerat leverantörens säkerhetsnivå gällande datahaveri
• 56 procent har ej reglerat molnleverantörens tid för återställning av data vid haveri
• 60 procent har ej reglerat vad som händer med den lagrade informationen om leverantören går i konkurs.

– De svar vi har fått avseende reglering av SLA:er är oroväckande. Genom att inte ha kontroll över faktorer, som var data lagras geografiskt eller hur lång återställningstid molnleverantören har vid datahaveri, öppnar företagen upp för att bli stående med skägget i brevlådan om någonting skulle inträffa. Det går att jämföra med att gå till banken och lägga sina pengar i en hög vid huvudentrén och hoppas att banken tar hand om dem, säger Sedihn.

Om undersökningen:

Proact har frågat beslutsfattare på 101 svenska börsbolag och offentliga organisationer gällande datalagring och backup.

Ytterligare information:

Per Sedihn, CTO, Proact IT Sweden AB

Tel: +46 (0)733 566 652, e-post: per.sedihn@proact.se

Om Proact
Proact är specialist på lagring och arkivering samt att säkerställa stora volymer av affärskritisk information. Som en fristående integratör levererar Proact system samt support- och konsulttjänster inom sitt fokusområde lagring och arkivering.

Proactkoncernen har mer än 660 anställda och finns i Belgien, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Norge, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tjeckien. Proact grundades 1994 och moderbolaget Proact IT Group AB (publ) är noterat på Nasdaq OMX Stockholm sedan 1999 under symbolen PACT.

Ytterligare information om Proacts verksamhet finns på www.proact.se