Prostatacancerförbundet uppvaktade sjukvårdsministern
Regeringen har under de senaste åtta åren tillfört 3,5 miljarder kronor för att minska väntetiderna i cancervården. Trots den stora satsningen har väntetiderna för prostatacancervård inte minskat utan istället vuxit till orimliga nivåer. Vården har inte använt pengarna till att minska väntetiderna som syftet var, utan pengarna har använts till annat. Tisdagen den 10 oktober träffade Prostatacancerförbundet sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson på Socialdepartementet för att påtala detta faktum och få till en förändring.
För varje cancersjukdom finns ledtider inom vilka all utredning ska vara avklarad och behandling påbörjad. Prostatacancerpatienterna, som är den största gruppen cancerpatienter, har väntat oacceptabelt mycket längre än denna angivna ledtid jämfört med alla andra cancerpatienter. Vi kallar denna väntetid för onödig väntetid.
Statistiken som presenteras nedan är på Prostatacancerförbundets initiativ framtagen av Regionalt Cancercentrum och kommer från Sveriges Kommuner och Regioners databas Signe år 2022. I denna redovisas den onödiga väntetiden för samtliga cancersjukdomar. Av samtliga sådana onödiga väntedagar inom alla 27 cancerdiagnoser står prostatacancer för hela 34%. Lägger man ihop de så kallade urologiska cancerdiagnoserna prostatacancer, testikelcancer, peniscancer, cancer i urinblåsa och urinvägar och njurcancer så svarar de för hälften av all onödig väntetid. Detta borde vara en tydlig signal till regionerna om var åtgärder behövs.
Av antalet cancerpatienter som väntat för länge 2022, det vill säga onödig väntetid, så är prostatacancerpatienterna den största gruppen med 5 436 personer. Dessa män har också fått vänta extremt många fler dagar än patienter med andra cancersjukdomar.
Varje dag räknas - prostatacancerpatienterna fick vänta 311 470 dagar i onödan
Under år 2022 fick prostatacancerpatienterna vänta 311 470 dagar i onödig väntetid. Räknar men om det till år blir det 853 år. Siffrorna är skrämmande. Att få ett cancerbesked och vänta på en cancerbehandling är att uppleva en livsexistentiell kris. Varje dag kommer ångest och tankar som: Ska jag dö? Hur blir det med min familj? Och det är inte bara den drabbade som lever i en svår tid utan hela familjen. Det är lätt att se det värsta perspektivet att få spridd prostatacancer som inte går att bota utan leder till smärtsamma behandlingar, med metastaser i bland annat skelettet, kraftigt försämrad livskvalitet och ofta för tidig död. De tar inte till sig informationen att prostatacancer oftast går att bota om den upptäcks i tid. Oron att cancern ska hinna sprida sig blir naturligtvis större ju längre väntetiden är.
Det framgår tydligt att regeringens ambition med att minska väntetiderna misslyckats och att kampanjens tema "Varje dag räknas" känns som ett hån mot prostatacancerpatienterna. En av anledningarna till bakslaget är att regeringen inte har kunnat ändra systemfelet, att den inte kan destinera pengar till viss åtgärd inom vården, därför att regionerna har självbestämmanderätt och gör andra prioriteringar. Regeringen hade en lovvärd ambition att minska antalet ”onödiga” väntedagar och skydda patienterna från det svåra lidande som ovissheten medför. Det är upprörande att våra skattepengar inte användes som regeringen beslöt.
Trots det uttalade syftet att resurstillskottet förutsatte förändringar av organisation i prostatacancervården har medlen bara på några få platser använts för att identifiera och åtgärda flaskhalsar eller andra flödeshinder.
För att få ned väntetiderna i prostatacancervården behöver regeringen besluta om en ny organisatorisk struktur. Att det fungerar så dåligt kan delvis förklaras av att den gamla organisatoriska strukturen inte är anpassad efter patientvolymen, som fyrdubblats under de senaste 25 åren och de helt nya behov som följt på grund av utvecklingen. Det behövs multidisciplinära och tekniskt välutrustade enheter för de avancerade ingreppen och medicinska behandlingarna samt att öppenvården svarar för diagnostik, uppföljning och rehabilitering.
Det nationella vårdprogrammet för prostatacancer beskriver i detalj hur vården ska bedrivas för att motsvara vetenskap och beprövad erfarenhet. Men vårdprogrammen är endast rekommendationer. Regioner och kliniker kan själva välja i vilken utsträckning de vill följa dem.
Prostatacancerförbundet anser att de orimligt långa väntetiderna för prostatacancerpatienter leder till ett oerhört lidande för de drabbade och ökar risken att sjukdomen förvärras. Väntetiderna måste ned!
Kent Lewén
Styrelseordförande
kent@lewen.nu
Prostatacancerförbundet är en riksorganisation med 29 regionala och lokala patientföreningar som verkar för ökad kunskap om prostatacancer och bedriver stödverksamhet för drabbade och närstående. Vi driver även påverkansarbete för en bättre prostatacancervård och stödjer forskning och utveckling genom en egen fond - Prostatacancerfonden. Varje höst arrangerar förbundet den rikstäckande kampanjen Mustaschkampen för att väcka uppmärksamhet kring prostatacancer, Sveriges vanligaste cancersjukdom. Den blå mustaschen är kampanjens signum. Mustaschkampen arrangeras av Prostatacancerförbundet tillsammans med 29 lokala prostatacancerföreningar och flera hundra företag och organisationer.
Taggar:
