Koncernchefer, regeringsföreträdare och offentligt ansvariga efterlyser snabbare internationell dialog för att hantera ekonomier i kris
I finanskrisens spår ställer sig företagsledare bakom statligt ingripande, men de vill samtidigt se ett mer effektivt nationellt ledarskap, ökat samarbete mellan företag och regeringar samt förbättrade regelverk. Hela 10 procent av de tillfrågade företagen har nu någon form av statlig uppbackning och statligt ägande har nu spridits till alla branscher. Detta enligt en ny internationell studie från PricewaterhouseCoopers där en utfrågning av 1124 koncernchefer har kompletterats med intervjuer där regeringsföreträdare och ansvariga inom offentlig verksamhet har medverkat.
I takt med att förtroendet för finansmarknaderna minskar tvingas regeringar världen över till omfattande insatser för att försöka mildra finanskrisens effekter. Företagsledarna ser mycket dystert på den närmaste framtiden och förutspår en långsam ekonomisk återhämtning under de närmaste tre åren. Som ett resultat av detta anser näringslivet nu att regeringar måste ta en ledande roll genom att skapa effektiva institutioner och policys samt fungerande samarbetsmekanismer lämpade för dagens globala flöden av kapital, kunskap, arbetskraft, varor, tjänster och information.
– Regeringar världen över måste agera för framtida tillväxt och navigera sina ekonomier genom den makroekonomiska stormen. Starkare mekanismer behövs för att motverka globala systemrisker, bland annat behöver institutioner som EU, IMF och Världsbanken reformeras och G20 måste få en roll som ett mer beslutsfattande forum i realtid. Samtidigt behövs det fokus på mer än finansiellt kapital för att lösa dagens kris. ”Den nya kapitalismen” handlar förutom om pengar, om såväl intellektuellt kapital, socialt kapital, miljökapital, humankapital. Innovativt och strategiska handlande inom dessa områden kan skapa framtidstro och ökat förtroendekapital inom alla samhällssektorer, menar Jan Sturesson, Global Government Leader vid PricewaterhouseCoopers, och fortsätter;
– Intresset för de modeller och strategier som utvecklades i Sverige under 90-talets finanskris har i nuvarande globala kris haft stor inflytande i många länder i jakten på fungerande finansiella lösningar mellan privat och offentlig sektor.
Viktiga slutsatser i rapporten är bland annat;
• Så många som 10 procent av de tillfrågade företagen hade någon form av statlig uppbackning och statligt ägande har nu spridits till alla branscher.
• 57 procent av företagsledare med statligt stöd ser hög kvalitet i kundservicen som en avgörande faktor, jämfört med 67 procent av de företagsledare som saknar statligt stöd.
• En bredare grupp av intressenter, som till exempel staten (63 procent av företagsledare som har statligt stöd jämfört med 47 procent för andra företagsledare) och lokalsamhället (37 procent jämfört med 27 procent), utövar starkt inflytande.
• Till och med i dåliga tider som dessa, utgör fortfarande överreglering ett av de tre största orosmomenten för företagsledare. I år känner sig 55 procent av företagsledarna bekymrade eller mycket bekymrade av problemet med överreglering som ett hinder för tillväxt.
– Regeringar är inte längre åskådare utan aktiva deltagare inom delar av näringslivet. Medborgarna har i egenskap av skattebetalare blivit de nya ägarna och garanterna för stora delar av näringslivet, från finansiella tjänster till fordonsindustrin. Men långsiktigt statligt ägande innebär risker eftersom företag med statligt stöd tycks vara mindre fokuserade på kunder och mer på de statliga intressenterna, Även om fokuseringen på dessa nya intressenter är förståelig finns det en risk att det påverkar innovation och servicekvalitet negativt. Regeringar måste snart fatta beslut om ”exit-strategier” för företag som stöttats i den nuvarande krisen men som i slutändan måste klara sig på egen hand. Det finns också behov av en starkare och effektivare reglering, bland annat tydliga och stabila skatteregler, säger Jan Sturesson.
Tre centrala begrepp för regeringar i kristider
I rapporten anges tre begrepp att förhålla sig till för regeringar utifrån den pågående krisen.
• Glocalization - Nationella regeringar måste tydligare balansera lokala, nationella och globala intressen. Multilaterala institutioner som FN och WTO måste i högre utsträckning agera som globala organisationer snarare än som sammanslutningar av representanter för olika nationella särintressen.
• Co-opetition - Allteftersom världen knyts ihop rör vi oss från ett samhälle baserat på extrem konkurrens mot ett mer samverkande samhälle mellan olika samhällssektorer, där företag och länder samtidigt konkurrerar inom ett alltmer globalt regelsystem.
• Raplexity - Regeringar måste fatta snabbare beslut i en mer komplex omgivning. De kommer därför att behöva flexibla styrsystem för att kunna handskas med hastigheten och komplexiteten i den moderna globala ekonomins beslutsprocess.
– Rapportens slår fast att det behövs snabbare mekanismer för internationell dialog. Regeringar måste även ta ansvar för att underlätta samarbete på en ny mer strategisk spelplan, där gränssnitten mellan olika sektorer och branscher skapar tillväxt. Samarbete inom företag, mellan företag och mellan offentlig, privat och ideell sektor, är nödvändigt nationellt och internationellt. Uppgiften är att skapa framtidens samhälle för morgondagens medborgare och intressenter med hjälp av regeringar som underlättar och möjliggör denna utveckling, avslutar Jan Sturesson.
Om rapporten
Rapporten Government and the global CEO: Redefining success baseras på en undersökning med 1124 företagsledare från 50 länder. Undersökningen har kompletterats med djupintervjuer där regeringsföreträdare och ansvariga inom offentlig verksamhet har medverkat. Läs mer om rapporten på www.psrc-pwc.com.
Taggar: