Lågt valdeltagande i utsatta områden fördjupar klyftorna
Valdeltagandet i senaste EU-valet bland invånare i Sveriges 61 utsatta områden* var betydligt lägre i jämförelse med genomsnittet för Sverige. I dessa områden röstade i snitt 35 procent, vilket är markant lägre än det nationella genomsnittet på 57 procent. Oroväckande nog är det ännu färre i gruppen svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där endast var fjärde gick till valurnorna. Det är några av slutsatserna i en ny analys av EU-valet 2019 i Sveriges 61 utsatta områden genomförd av Järvaveckan Research.
Järvaveckan Research har i samarbete med PwC analyserat valdeltagandet i EU-valet 2019 och bland annat tittat närmare på hur boende i Sveriges 61 utsatta områden röstade. De som generellt sett röstade i lägst utsträckning var personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, där endast en av fyra gick till valurnorna. Bland de tio utsatta områden med lägst valdeltagande var det ännu färre, endast en av fem av personer födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar röstade. Detta trots att dessa personer med största sannolikhet har vuxit upp i Sverige och gått i svensk skola.
- Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.
Lägst valdeltagande i Södertälje, Eskilstuna och Göteborg
Hovsjö i Södertälje sticker ut som det område med lägst valdeltagande i senaste EU-valet, med endast 19 procent röstande. Dessutom är skillnaden mellan olika grupper i Hovsjö stor. Bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar röstade endast 16 procent, jämfört med 34 procent bland inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.
Även i Skiftinge och Lagersberg i Eskilstuna var det få personer som tog sig till valurnorna, 23 respektive 24 procent. I Göteborg finns tre utsatta områden på listan över lägst andel röstande, Lövgärdet (25 procent), Gårdsten (26 procent) och Hjällbo (26 procent). Malmös Rosengård och Rinkeby/Tensta i Stockholm har också ett lågt valdeltagande, 26 procent respektive 28 procent.
Bredäng och Älvsjö/Solberga bland områdena med högst valdeltagande
Bland de utsatta områdena var valdeltagandet högst i Älvsjö/Solberga. Där röstade 54
procent av alla röstberättigade. Områden togs dessutom nyligen bort från polisens lista över utsatta områden. I Bredäng röstade 47 procent, vilket var det tredje högsta valdeltagandet bland de utsatta områdena. Det var dessutom området med störst skillnad mellan valdeltagande i gruppen inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige och utrikesfödda, 69 respektive 32 procent.
- Hela samhället, inte minst näringslivet, måste arbeta för att bryta detta utanförskap, och aktivt arbeta för att öka inkluderingen och säkerställa att varje röst hörs. Men det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.
- Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, tillägger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.
**(Polisens definition: Utsatta områden är geografiskt avgränsade områden som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status och där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Det var 2019 totalt 61 områdena varav 28 benämns ”utsatta områden”, 14 är “riskområden” och 19 är ”särskilt utsatta områden”
Kontaktinformation:
Ahmed Abdirahman, Vd och grundare, Järvaveckan
Ahmed.Abdirahman@jarvaveckan.se
073-907 75 09
Jenny Lilljeqvist, Presschef, PwC Sverige
jenny.lilljeqvist@pwc.com
070-818 82 55
Om samarbetet mellan Järvaveckan och PwC
Analysen som presenteras här är en del av ett större samarbete mellan Järvaveckan och PwC Sverige för att belysa frågor kring integration, jämställdhet och demokrati inför årets EU-val. Startskottet går nu och tillsammans lyfts dessa frågor på olika sätt fram till valet, som sker i nära anslutning till Järvaveckan 2024 (29 maj – 1 juni). Grundstatistiken i analysen kommer från SCB. I analysen undersöks om hur exempelvis utbildning, födelseland och inkomst påverkat svenska medborgares deltagande i EU-valet 2019.
Mer om Järvaveckan Research och PwC
Järvaveckan Research fördjupar insikter och debatt genom att ta fram nya fakta och ge utrymme åt de röster och perspektiv som traditionellt förbises. Ingen annan aktör i Sverige arbetar så systematiskt som vi med att erbjuda statistik om utsatta områden, invånarna där och landets kontinuerligt växande demografiska landskap. Vår research är tänkt att bryta ytterligare ett slags utanförskap, nämligen det som uppstår när många har bestämda uppfattningar om dessa områden och grupper utan att egentligen få sig en bredare bild av verkliga förhållanden. PwC Sverige är marknadsledande inom rådgivning och revision med cirka 3 000 medarbetare runt om i landet. PwC:s syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem och våra värderingar genomsyrar allt vi gör. För ytterligare information, besök jarvaveckan.se/jarvaveckan-research eller pwc.se/jarvaveckan
