Ny undersökning: Stor efterfrågan på preventiv vård i Sverige - men liten tillgänglighet

Långa vårdköer, inställda operationer och brist på kvalificerad personal. Sjukvården står idag inför många tuffa utmaningar kombinerade med en teknisk utveckling som går i ett rasande tempo. Med ett vårdsystem som är satt under hårt tryck är det viktigare än någonsin att resurserna används så klokt som möjligt. Prevention handlar om att aktivt förhindra att sjukdom uppstår hos en frisk individ eller undvika att ett sjukdomstillstånd förvärras. Satsningar på prevention kan ge stora vinster för individen, vårdsystemet och samhället i stort. Trots detta är det endast en mycket liten del av vårdens resurser som satsas på preventiva åtgärder. Kantar Sifo har under april 2019 genomfört en undersökning för att få en förståelse för medborgarnas upplevelse av hur vården arbetar med prevention, samt vad de själva är villiga att göra för att förebygga sjukdom. Undersökningen genomfördes på uppdrag av PwC, tillsammans med bolagen AbbVie, Apoteket, Roche Diagnostics och Tamro.

Hälso- och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen arbeta för att förebygga ohälsa. Det vill säga den ska aktivt verka för att förhindra att sjukdom uppstår, återkommer eller förvärras. Samtidigt används endast mellan 3-4% av den offentliga hälso- och sjukvårdens budget till att förebygga att sjukdom uppstår. Beräkningar från regeringen (SOU 2018:90) visar att samhällskostnaderna för psykisk ohälsa uppgår till ca 140 miljarder årligen. Om ett ökat fokus på preventivt arbete kan reducera förekomsten med 10 procent skulle 14 miljarder kunna sparas varje år enbart inom psykisk ohälsa, förutom kraftigt minskat mänskligt lidande.

- Det finns tyvärr mycket som talar för att lagen inte har fått något bredare genomslag i dagens sjukvårdssystem. Med en hälso- och sjukvård som är satt under hårt tryck måste resurserna användas så klokt som möjligt. Preventivt arbete är ett av de mest effektiva sätten att använda vårdens resurser på, säger Jon Arwidson, partner och branschansvarig för hälso- och sjukvård på PwC.

Orsaker till dagens obalans mellan sjukvård och prevention

Det preventiva arbetet är lågt prioriterat och orsaker till nuvarande situation går att finna inom följande områden:

  • Ekonomiska incitament - dagens styrmodeller främjar inte långsiktighet, vilket tillsammans med personalbrist och långa vårdköer gör att resurserna fokuseras på aktiviteter som hanterar det ansträngda nuläget, inte på mer långsiktiga insatser som prevention.

  • Stuprörsproblematiken -  samhällets intressenter samverkar inte på ett för individen optimalt sätt, vilket framförallt drabbar socialförsäkringssystemet. 

  • Eftersläpning inom digitaliseringen - ny teknik erbjuder stora möjligheter för effektivare prevention, men sjukvården är långsam med att ta till sig nya lösningar. Det finns en vilja hos patienter att dela med sig av den data som idag kan genereras via självmonitorering, men vården saknar förutsättningar för att ta emot och använda den.

  • Fler kan bidra - det saknas en bredare syn på hur andra aktörer som exempelvis apotek kan bidra till en ökad prevention. 

  • Patienterna en underutnyttjad resurs - behandlingsresultatet blir bättre om patienten är delaktig i vården

Medborgarna vill dela data med vårdgivaren - som inte kan ta emot den

Undersökningens resultat visar tydligt att vårdtagare vill få kontinuerlig uppföljning av hälsan, sjukdom och behandling och att de är intresserade av att använda ny teknik för att själva mäta och följa sin hälsa. Nära fyra av fem är dessutom villiga att dela med sig av egeninsamlade hälsodata till sin vårdgivare. Samtidigt kan vi konstatera att det i dagsläget saknas såväl medicinska riktlinjer som IT-tekniska och informatiska förutsättningar för att kunna använda denna data. Arbetet försvåras även av nuvarande lagstiftning, som inte är i takt med teknikutvecklingen och därför bromsar utvecklingen.

- Undersökningens resultat visar tydligt att vi vårdtagare vill få kontinuerlig uppföljning av vår hälsa, sjukdom och behandling. Men dagens vårdsystem är i princip helt inriktat på att diagnostisera och behandla sjukdom. Så här finns det stora ekonomiska och hälsomässiga vinningar med att fokusera starkare på preventiv vård framöver, menar Henrik Schildt, branschexpert inom hälso- och sjukvård på PwC.  

Fem tydliga steg för att ökad prevention i Sverige

För att få en snabbare förändring mot prevention och därmed ökad hälsa på lång sikt krävs ett ökat fokus. Dessa fem steg finansierade av en statlig “transformationsmiljard” skulle snabba på  en transformation av vårdsystemet.

- En transformationsmiljard skulle kunna användas för att skapa förutsättningar för andra aktörer att bidra med uppgifter inom prevention menar, Jon Arwidson. Det skulle snabba på processen från dagens reaktiva vårdsystem till ett mer hälsofrämjande samhällssystem med stora vinster på lång sikt, både samhällsekonomiskt och för individernas hälsa. 

1. Involvera fler aktörer

Med ett sjukvårdssystem under press är det naturligt att fokus är på att hantera det ansträngda nuläget. Hälsokontroller, labbprov och vissa röntgenundersökningar kan med fördel genomföras på platser där människor befinner sig i vardagen, i samband med ett besök i en butik eller på ett apotek.

2. Koppla samman vård- och sjukförsäkringssystemenen

Sjukvårdens kostnader är låga i förhållande till samhällskostnaderna för exempelvis psykisk ohälsa och smärtproblematik. Diagnoser som ofta drabbar personer i arbetsför ålder och som inte sällan innebär långa sjukskrivningar. Då kostnaderna i socialförsäkringssystemet inte drabbar regionerna saknas ekonomiska incitament för att korta köer och vidta rehabiliterande åtgärder. 

3. Etablera Vuxenvårdscentraler (VVC)

Använd BVC som modell för att erbjuda systematiska hälsokontroller till vuxna individer. Verksamheten skulle med fördel kunna hanteras av aktörer utanför den traditionella vården, men bör upphandlas enligt det fria vårdvalet av regionerna.

4. Ge patienten egen läkemedelskontroll

Genom att kombinera en förskrivning av ett läkemedel med en tillhörande app får patienten ett verktyg som ger kunskap om hur hen påverkas av läkemedel tillsammans med viss mat, fysisk aktivitet eller andra faktorer. Det finns redan idag nischade (CE-märkta) appar där effekter och/eller symtom av patientens läkemedel kan loggas i realtid. 

5. Använd patientens data

I framtiden kommer allt mer hälsorelaterad data att genereras utanför vårdgivarnas väggar. Därför krävs ett kunskapsunderlag för hur patientens egeninsamlade data kan nyttjas i vården. Det krävs nya medicinska riktlinjer som styr om/hur denna patientdata ska användas för diagnos och behandling.

Andra intressanta data från rapporten i korthet:

  • Endast 33 procent av respondenterna anser att vården i hög utsträckning är engagerad i att förbättra deras hälsa i förebyggande syfte.

  • 40 procent av respondenterna anger att de kan tänka sig att använda teknik för självmonitorering av medicinska värden och stress.

  • 79 procent av alla respondenter kan tänka sig att dela egeninsamlad hälsodata med sin vårdgivare.

  • Av de som tar medicin regelbundet anger 35 procent att deras läkemedelsbehandling följs upp sällan eller inte alls.

  • 93 procent gör aktiva livsval för att förbättra sin hälsa - 6 procent gör ingenting alls.

  • De mest populära valen att kontakta med frågor om hälsa är 1. Vården, 2. 1177-webb, 3. 1177-telefon 4. Google-sökning. 

Ta del av hela rapporten via denna länk.

Fakta om rapporten:

Med hjälp av Kantar Sifos Onlinepanel genomfördes under perioden 3-9 april 2019 en undersökningen med en slumpmässigt rekryterad panel. Totalt ingick 1 009 personer i åldern 18-84 år, vilket är riksrepresentativt. Panelen svarade på 24 slutna frågor och bakgrundsfrågor var kön, ålder och region.

För mer information kontakta:

Jonas Köpniwsky, presskontakt PwC Sverige

Tel: 010-200 79 29, e-post: se_press@pwc.com

Fakta om PwC:

PwC Sverige är marknadsledande inom revision samt skatte- och affärsrådgivning, med 2 800 medarbetare och 34 kontor runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem. Våra 45 000 kunder är såväl globala som svenska företag och organisationer i alla storlekar samt verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi vägleder våra kunder och hjälper dem att uppnå sina mål, oavsett vilken fas deras verksamhet befinner sig i.

PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC, som har 250 000 medarbetare i 158 länder. Det ger oss möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter globalt och tillsammans utveckla hållbara lösningar för våra kunder.

Prenumerera