PwC tar initiativ mot välfärdsbrott inom föreningslivet

Report this content

Sveriges kommuner och regioner betalar årligen cirka 8 miljarder* kronor i bidrag till det svenska föreningslivet. En ansenlig del försvinner på grund av felaktiga utbetalningar och bedrägerier är betydande, men hur mycket som går förlorat är fortfarande ett stort mörkertal. Mot bakgrund av detta har experter på PwC Sverige tagit initiativ till en praktisk vägledning för kommuner och regioner. Genom att till exempel identifiera risker och stärka kontrollen kan välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar av föreningsbidrag förebyggas.

Föreningslivet i Sverige är en av hörnstenarna i vårt samhälle, med över 200 000 föreningar som engagerar miljontals svenskar. Dessa föreningar spelar en avgörande roll för att främja demokrati, gemenskap och inte minst för att förebygga brott bland barn och ungdomar. Men samtidigt som föreningslivet blomstrar, hotas det av välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar.

– Brott mot vår gemensamma välfärd kostar samhället miljardbelopp och är ett hårt slag mot den redan ansträngda ekonomin i många kommuner och regioner. Välfärdsbrottsligheten idag är strukturerad, organiserad och sker i nära koppling till den kriminella ekonomin. Vi ser att kommuner och regioner arbetar intensivt med att få ett ordentligt grepp om denna komplexa situation, förklarar Lena Salomon, expert inom offentlig sektor och certifierad kommunal revisor på PwC Sverige.

Praktisk vägledning ska förhindra välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar
PwC:s experter har tagit fram en praktisk vägledning med exempel på vad kommuner och regioner bör göra för att förhindra felaktiga utbetalningar till  föreningslivet. De rekommenderas bland annat att öka kunskapen internt och se till att medarbetarna får en bättre förståelse för hur välfärdsbrott konkret tar sig uttryck. Det är även viktigt med tydliga riktlinjer och villkor för bidragsgivning, noggrannare bakgrundskontroller av föreningar och att regelbundet granska deras ekonomi och verksamhet.

– Föreningsbidrag har av tradition byggts på tillit och det är inte helt enkelt att kontrollera föreningars arbete då tydliga bidragsvillkor ofta saknas. Idag finns det inte heller något nationellt register över föreningar i Sverige, förklarar Lena Salomon och fortsätter:

– Kommuner och regioner måste nu ställa om strukturer och kontrollmekanismer för att bidragen inte ska hamna i orätta händer och säkerställa att de bidrag som betalas ut når de föreningar som bidragen är menade för och som behöver dem, avslutar Lena Salomon.

Vägledning i fem steg - några exempel

Medvetandegöra och lära av omgivningen: Kommuner och regioner bör öka sin medvetenhet om välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar genom att studera tidigare fall och lära av andra organisationers erfarenheter. Ett konkret exempel är att delta i utbildningar och seminarier om välfärdsbrott.

 

Identifiera och analysera risker: Det är viktigt att identifiera och analysera potentiella risker inom föreningsbidrag för att kunna förebygga brott. Till exempel kan man genomföra riskanalyser och kartlägga vilka föreningar som har en högre riskbild.

 

Öka kontrollen: För att förhindra oegentligheter bör kommuner och regioner stärka sina kontrollåtgärder. Ett exempel är att införa regelbundna granskningar av föreningars ekonomi och verksamhet.

 

Skapa organisatoriska förutsättningar och samverka: Effektivt arbete mot välfärdsbrott kräver att organisationer har rätt förutsättningar och samarbetar med varandra. Säkerställ till exempel att det finns flera i organisationen som kan genomföra handläggning och kontroller för att undvika att bli personberoende. 

 

Uppmärksamma och analysera avvikelser: Det är viktigt att snabbt upptäcka och analysera avvikelser för att kunna agera i tid. Ett konkret exempel är att reagera på tips och klagomål från anställda, anhöriga, intressenter eller andra som kommer i kontakt med föreningen. Möjliggör för medborgare att lämna in eventuella synpunkter och klagomål och agera på dessa.

 

Ta del av vägledningen i sin helhet här.
 

*Källa: Statistiska centralbyrån - Det civila samhället 2022 (publicerad i oktober 2024)

 


För mer information
Jenny Lilljeqvist, presschef, PwC Sverige
jenny.lilljeqvist@pwc.com
070 818 82 55

 

Lena Salomon, expert inom offentlig sektor och certifierad kommunal revisor, PwC Sverige
lena.salomon@pwc.com
070 929 20 56


Om PwC:
PwC Sverige är marknadsledande inom rådgivning och revision med drygt 3 200 medarbetare runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem och våra värderingar genomsyrar allt vi gör. PwC Sverige är en självständig och oberoende juridisk enhet som ingår i det globala PwC-nätverket med 370 000 medarbetare i 149 länder.

Vill du veta mer om PwC Sverige? Besök oss på pwc.se eller LinkedIn.

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar