Valdeltagandet i EU-valet synliggör klyftor bland befolkningsgrupper i samhället

Personer med somalisk och iransk bakgrund röstade i betydligt högre utsträckning i det senaste EU-valet än de med syrisk och irakisk bakgrund, men de är fortfarande betydligt färre än genomsnittet bland alla svenska medborgare. Det är några av slutsatserna i en ny analys av EU-valet 2019 genomförd av Järvaveckan Research.

Järvaveckan Research har i samarbete med PwC Sverige analyserat valdeltagandet i EU-valet 2019. Analysen fokuserar särskilt på valdeltagandet bland röstberättigade i Sverige i befolkningsgrupper med bakgrund i Somalia, Etiopien, Eritrea, Syrien, Irak och Iran. I grupperna ingår de som är utrikesfödda och de som är födda i Sverige med en eller två utrikesfödda föräldrar.

Ursprung påverkar valdeltagande

Totalt deltog 57 procent av alla röstberättigade svenska medborgare i EU-valet 2019. Samtidigt visar analysen att det finns stora skillnader mellan de befolkningsgrupper som studerats närmare. Valdeltagandet var högst bland svensksomalier (40 procent) därefter svenskiranier (38 procent) och svensketiopier (38 procent). Lägst andel som röstade fanns bland svensksyrier och svenskirakier (23 respektive 21 procent). En annan insikt är att valdeltagandet överlag är högre bland inrikesfödda än bland utrikesfödda, oavsett befolkningsgrupp, med undantag för svensksomalier.

Inrikesfödda kvinnor röstar i betydligt högre utsträckning än inrikesfödda män

Analysen visar även att inrikesfödda kvinnor från de analyserade befolkningsgrupperna går till valurnorna i betydligt högre utsträckning än inrikesfödda män med samma bakgrund. Högst valdeltagande har inrikesfödda kvinnor med bakgrund från Iran där 49 procent röstade. Bland inrikesfödda män med iransk bakgrund var det 40 procent. Även bland inrikesfödda svensksyrier som har relativt lågt valdeltagande var det en större andel kvinnor som röstade, 27 procent jämfört med 24 procent bland männen.

Lågt valdeltagande bland inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar särskilt bekymmersamt

En annan intressant iakttagelse är att valdeltagandet bland de som är födda i Sverige med föräldrar från Sverige är betydligt högre än i gruppen som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar, 61 procent jämfört med mellan 25–44 procent bland de sex befolkningsgrupperna. Detta trots att många har vuxit upp i Sverige och gått i svensk skola.

-          Ett livskraftigt demokratiskt samhälle och legitimiteten för ett val kräver att en majoritet av alla medborgare, oavsett bakgrund, deltar. Vår analys understryker behovet av att adressera och förstå hindren för valdeltagande bland olika befolkningsgrupper i Sverige. Det låga valdeltagandet i vissa av dessa grupper bekymrar mig enormt, särskilt bland de som är födda här i Sverige, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Järvaveckan.

Valdeltagandet som lägst bland unga svenskirakier och svensksyrier

När man tittar på valdeltagande utifrån ålder är det lägst i åldersgruppen 18–34 år. Samma mönster ses oberoende av bakgrund men är absolut lägst bland unga svenskirakier och svensksyrier, 19 procent respektive 21 procent. Detta trots att många i dessa grupper växt upp i Sverige och gått i svensk skola. I gruppen unga födda i Sverige med båda föräldrar födda i landet röstade 51 procent, vilket betyder att det skiljer hela 32 procentenheter mellan den gruppen och gruppen unga svenskirakier.

-          För oss är det viktigt att vara med och bidra till och lyfta viktiga samhällsfrågor. Det låga valdeltagandet bland utrikesfödda är en stor och viktig samhällsutmaning som behöver få mer uppmärksamhet. Genom detta initiativ, tillsammans med Järvaveckan, vill vi lyfta frågan och engagera fler aktörer, säger Sofia Götmar-Blomstedt, vd på PwC Sverige.

Om samarbetet mellan Järvaveckan och PwC

Analysen som presenteras här är en del av ett större samarbete mellan Järvaveckan och PwC Sverige för att belysa frågor kring integration, jämställdhet och demokrati inför årets EU-val. Startskottet går nu och tillsammans lyfts dessa frågor på olika sätt fram till valet, som sker i nära anslutning till Järvaveckan 2024 (29 maj – 1 juni). Grundstatistiken i analysen kommer från SCB. I analysen undersöks om hur exempelvis utbildning, födelseland och inkomst påverkat svenska medborgares deltagande i EU-valet 2019.

Mer om Järvaveckan Research och PwC

Järvaveckan Research fördjupar insikter och debatt genom att ta fram nya fakta och ge utrymme åt de röster och perspektiv som traditionellt förbises. Ingen annan aktör i Sverige arbetar så systematiskt som vi med att erbjuda statistik om utsatta områden, invånarna där och landets kontinuerligt växande demografiska landskap. Vår research är tänkt att bryta ytterligare ett slags utanförskap, nämligen det som uppstår när många har bestämda uppfattningar om dessa områden och grupper utan att egentligen få sig en bredare bild av verkliga förhållanden. PwC Sverige är marknadsledande inom rådgivning och revision med cirka 3 000 medarbetare runt om i landet. PwC:s syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem och våra värderingar genomsyrar allt vi gör. För ytterligare information, besök jarvaveckan.se/jarvaveckan-research eller pwc.se/jarvaveckan.

Kontaktinformation:

Ahmed Abdirahman, Vd och grundare, Järvaveckan
Ahmed.Abdirahman@jarvaveckan.se
073-907 75 09

Jenny Lilljeqvist, Presschef, PwC Sverige
jenny.lilljeqvist@pwc.com 
070-818 82 55