Ny rapport från Rädda Barnen: Svårt för många ensamstående att ge sina barn det allra nödvändigaste

Idag lever 420 000 barn i Sverige med bara en förälder, oftast mamma. Av dessa befinner sig 116 000 barn, 27 procent, i en ekonomiskt utsatt situation. De lever i en familj med socialbidrag eller med låg inkomststandard, enligt SCB:s definition. Barn till ensamstående löper tre gånger högre risk att växa upp i barnfattigdom än barn med samboende föräldrar.

Rädda Barnens nya rapport Ensam är fattig bygger på ansökningar till Inga C Kempes fond. Föräldrar har kunnat ansöka om ”ekonomiskt bidrag till de barn eller grupper av barn som av olika skäl inte ges samma möjlighet till stimulans och utveckling som andra barn”. Ur ansökningarna framträder konsekvenserna för de barn som växer upp i fattiga familjer med knivskarp skärpa: ”Barnen håller god min, döljer och skäms inför kompisar – när de hör vad andra får. Min ena son har flera gånger skrivit uppsatser om påhittade semestrar när uppgiften har varit att beskriva vad han gjort på lovet”, berättar en mamma.

Av ansökningarna till Inga C Kempes fond kommer 631 av de 826 ansökningarna från ensamstående föräldrar. Föräldrarna i studien vittnar om svårigheter att ge barnen det allra nödvändigaste. Några sökte pengar för att kunna köpa mat. Av de ensamstående sökte störst andel, 42 procent, pengar till kläder. ”De brukar ärva kläder av äldre kusiner och blir då retade för detta”, skriver en ensamstående mamma. Föräldrarna kan sällan ge barnen något extra, även om det inte handlar om så dyra saker. De måste säga nej till barnens önskningar om till exempel ett simhallsbesök, och familjen saknar ofta pengar till semestrar. Dyra utlandsresor ingår inte i semesterdrömmarna, de handlar istället om en dag på nöjespark eller en resa till Småland för att besöka släkten.

Av de ensamstående föräldrar som sökt medel från fonden uppger 18 procent att de har arbete, 25 procent är arbetslösa och 40 procent är förtids- eller sjukpensionärer, eller är sjukskrivna med allt vad det innebär. En mamma skriver: Vissa månader när avgifterna är betalda har vi ca 1000 kronor kvar till hushållet, och hygien, mediciner, läkarvård mm. Det finns ingen möjlighet att få maten att räcka i 1 månad till nästa pension på knappt 1000 kronor.”

Rädda Barnens tidigare rapporter om barnfattigdomen i Sverige visar på behovet av att analysera förändringar i trygghetssystemen ur ett barnperspektiv, så att de inte får diskriminerande effekter. Vi uppmanar regeringen att göra en sådan analys och att vidta åtgärder så att barn i fattiga familjer inte diskrimineras i Sverige.