Plastavfall blir till foder och växtnäring – med hjälp av en unik larv

Bli av med plastavfall som inte går att återvinna – på ett sätt som samtidigt genererar mat, växtnäring och andra användbara produkter? Det går, med hjälp av en alldeles speciell larv. I det RE:Source-finansierade projektet Circulins vill företaget Norbite ta nästa steg med sin unika affärsidé.

Vårt plastavfall är ett stort, globalt problem. Bara ungefär 10 procent av plasten vi använder i Sverige återvinns och blir till nya material, och varje år bränns 1,1 miljoner ton plast i svenska förbränningsanläggningar.

En del av problemet är att många plastprodukter innehåller en blandning av material som gör att de inte går att återvinna – ett exempel är skumgummi som används i madrasser eller stoppningar, som varken går att återvinna kemiskt eller mekaniskt.

Har förmågan att bryta ner plast – i stora volymer

Det är här vaxmalslarven (Galleria mellonella) kommer in i bilden. Larven är mest känd som skadedjur i bikupor, där den lever av bivax som på många sätt liknar plast. På så vis har den under miljoner år anpassat sig för att kunna bryta ner kemiska strukturer som liknar dem i plast och polymera material.

Larverna hålls i en miljö som liknar bikupan. När de mår bra och lever under optimala förhållanden kan hundra stycken bryta ner en plastpåse på bara ett dygn. 

– Vi fokuserar på plast som inte går att återvinna, som plastblandningar, förpackningar och andra material som inte kan återvinnas på annat vis. Vi vill ersätta förbränning. För varje kilo plast som bränns, släpps 2,5 kilo koldioxid ut i atmosfären. Med vår process kan man minska dessa koldioxidutsläpp med 65 procent, säger Nathalie Berezina, grundare av Norbite.

Norbite har tagit fram en odlingsteknik för att större volymer av larver ska kunna göra verklig skillnad med plastavfallet på våra avfallsanläggningar. En första demonstrationsenhet är planerad till nästa år, och kommer att kunna ta hand om 5 000 ton plast per år, men målet på lång sikt är att kunna ta hand om 60 000 ton plast om året, vilket även genererar 20 000 ton larver.

Genererar foder och gödsel

I slutet av processen blir även larverna till användbara produkter. Själva larven är rik på proteiner och lipideroch kan bli till djurfoder. Larvernas avföring blir i sin tur till växtnäring.

– Så vi har två typer av kunder. Dels de som är intresserade av hur vi kan ta hand om det plastavfall som de annars skulle skicka till förbränning, vilket är kostsamt. Genom att erbjuda lite lägre priser så fångar vi deras intresse. Dels har vi, tack vare de proteiner och lipider vi får ut, även en kund för vår slutprodukt, säger Nathalie Berezina.

Projektet har väckt intresse, framför allt i olika delar av jordbruksindustrin – men även från mer oväntade håll. Norbite har antagits till den nationella rymdinkubatorn ESA-BIC Sweden – då både avfall och möjligheten att producera mat är viktiga frågor vid långa rymdfärder.
– När vi pratar om cirkularitet på jorden så är det något som är bra att ha, men under en lång rymdfärd är det ett måste. Det blir nödvändigt att ha ett cirkulärt system där avfall från en aktivitet blir material till något annat. För att både generera mat och ta hand om avfall är den här processen med insekterna väldigt intressant.
 

Nästa steg för startupbolaget är finansiering för att kunna skala upp verksamheten, men även att se över hur man kan förbättra effektiviteten i processen ytterligare, något som till stor del handlar om att insekterna ska må bra och växa i bra takt.
– Det är ett tänk som alla som arbetar med lantbruksdjur har, säger Nathalie Berezina.

Läs mer om projektet och se videoklipp

För mer information, kontakta:

Nathalie Berezina, grundare Norbite

nathalie.berezina@norbite.eu

070-0148576

RE:Source är ett strategiskt innovationsprogram som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurseffektiva materialflöden. RE:Source startades 2016 och sedan dess har 250 projekt finansierats, inom en rad olika områden. Målet är att uppnå en hållbar materialanvändning där vi håller oss inom planetens gränser. RE:Source finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas. Läs mer om våra projekt på resource-sip.se