Stora värdeförluster i europeisk materialanvändning
Stål, plast och aluminium tappar mer än hälften av materialvärdet i varje användningscykel i Europa. Det visar en ny rapport som beräknar att 87 miljarder euro går förlorade varje år, bara för de tre utvalda materialen.
- Innovationer och initiativ för hållbar materialanvändning är inte bara bra för klimat och miljö. Rapporten visar att det finns stor affärspotential också, säger Elin Larsson, programchef för RE:Source som delfinansierat studien.
Material Economics har tagit fram den nya rapporten ”Preserving value in EU industrial materials” med stöd från det strategiska innovationsprogrammet RE:Source och EIT Climate-KIC. Studien sätter fokus på de stora ekonomiska värden som faller ur det europeiska materialsystemet varje år. Mindre än hälften av materialvärdet för stål, plast och aluminium finns kvar efter en användningscykel, men med stora skillnader materialen emellan. Mycket av materialet skulle kunna återvinnas till hög kvalitet och bevara ett högre ekonomiskt värde. Men som det ser ut idag går 87 miljarder euro förlorade varje år i EU, bara för dessa tre material. Trots värdeförlusten hör de utvalda materialen ändå till de mest cirkulära. Vad säger detta om hur cirkulärt Europa egentligen är idag?
- Hittills har debatten kring materialåtervinning främst förts i termer av ton, kubikmeter, och miljöpåverkan. Att istället mäta värde är ett viktigt komplement, eftersom det ger information om kvalitet och pris, och tydligt visar den affärsmöjlighet som finns i att minska förlusterna i systemet, säger Per-Anders Enkvist, grundare och senior partner på Material Economics.
Värdeförlusterna uppstår främst för att material inte återvinns eller för att kvaliteten på det material som faktiskt återvinns försämras och därför tappar i värde. Exempelvis förlorar plast hela 89 procent av sitt ekonomiska värde efter en användningscykel. Det beror på att det mesta av den insamlade plasten förbränns och på att olika plaster blandas, smutsas ner och sammanfogas.
- Att adressera dessa värdeförluster är en ekonomisk, miljömässig och geopolitisk möjlighet för Europa, säger Robert Westerdahl, partner på Material Economics, som lett arbetet med rapporten.
Kunskapen om de enorma värdeförlusterna visar på potentialen i att utveckla och effektivisera återvinningen och kan få stor betydelse för den framtida materialhanteringen i Europa.
- En starkare, mer cirkulär ekonomi möjliggör för en resilient industri i Europa som är mindre beroende av import av CO2-intensiv primär materialproduktion, vilket starkt kan bidra till att EU når klimatmålen. Material Economics studie är banbrytande och kommer att bidra till ökad förståelse för det förhållandevis abstrakta konceptet cirkulär ekonomi, genom att sätta ett värde på använda material som i många fall hanteras som avfall, säger Sira Saccani, Director Sustainable Production Systems, på EIT Climate-KIC.
2018 presenterade Material Economics motsvarande rapport för den svenska marknaden. Värdeförlusterna för plast, aluminium och stål uppgick då till 42 miljarder kronor. Även den rapporten genomfördes med stöd från RE:Source.
Länk till rapporten: Preserving value in EU industrial materials
För mer information, kontakta:
Robert Westerdahl, Partner, Material Economics;
robert.westerdahl@materialeconomics.com
Axel Elmqvist, Projektledare, Material Economics;
axel.elmqvist@materialeconomics.com
Per-Anders Enkvist, Grundare och senior partner, Material Economics;
pa.enkvist@materialeconomics.com
Elin Larsson, Programchef, RE:Source;
Sira Saccani, Director of Sustainable Production Systems, EIT Climate-KIC;
RE:Source är ett strategiskt innovationsprogram som fokuserar på att utveckla cirkulära, resurseffektiva materialflöden. RE:Source startades 2016 och sedan dess har mer än 170 projekt startats, inom en rad olika områden. Målet är att uppnå en hållbar materialanvändning där vi håller oss inom planetens gränser. RE:Source finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas.
Taggar:
