Patienter med reumatoid artrit väntar för länge på diagnos

Reumatikerförbundet har granskat hur länge en patient med reumatoid artrit får vänta på diagnos. Reumatoid artrit, även kallad ledgångsreumatism, är en av de vanligaste reumatiska sjukdomarna. Granskningen visar att diagnosbeskedet dröjer i många landsting. Resultaten är baserade på senast tillgängliga statistik från Svensk reumatologis kvalitetsregister, SRQ, från 2015.

-       Idag vet vi att ju tidigare en patient får sin diagnos desto mer ökar möjligheterna att patienten svarar positivt på behandlingarna som sätts in. Om diagnosbeskedet dröjer kan det leda till permanent ledförstörelse och vävnadsskador, säger Lotta Håkansson, ordförande i Reumatikerförbundet.

Socialstyrelsen har fastställt att andelen patienter som får diagnos inom 20 veckor bör vara minst 50 procent. 50 procent är en blygsam målsättning av Socialstyrelsen. Därför tycker Reumatikerförbundet att det är anmärkningsvärt att det trots det finns landsting som inte når målet.

-       Ett tidigt besked kan vara skillnaden mellan ett liv med återkommande skov eller ett liv där patienten är besvärsfri större delen av tiden. Livskvaliteten ökar att när man kan göra något sin åt trötthet, smärta och stelhet, säger Lotta Håkansson.

I statistiken som Reumatikerförbundet har granskat ingår enbart patienter som varit sjuka kortare tid än 13 månader. Det finns inga uppgifter om patienter som får sin diagnos senare än 13 månader från symtomdebut, och därför kan det finnas individer som väntat betydligt längre än 20 veckor.

-       Det finns patienter som väntat över 25 år från symtom till diagnos. Det är egentligen inte klokt att det kan fortsätta på det här viset, säger Lotta Håkansson.

En trend som oroar Reumatikerförbundet är att andelen patienter som får diagnos inom 20 veckor minskar totalt i Sverige, jämfört med föregående år, från 55,4 procent till 54,4 procent.

Det finns landsting som klarar att ge vård i  tid och som har en hög andel patienter som får tidig diagnos.

-       Som patient gäller det att bo i rätt landsting för att få diagnos i tid. Det kan vi inte acceptera, säger Lotta Håkansson.

Tabellen visar de landsting och regioner som har högst andel patienter (procent) med reumatoid artrit som får diagnos fastställd inom 20 veckor från symtomdebut.

Topp fem landsting

Tabellen visar de landsting och regioner som har lägst andel patienter (procent) med reumatoid artrit som får diagnos fastställd inom 20 veckor från symtomdebut.

Botten fem landsting

Om tidig diagnostisering

Det är angeläget att ställa diagnosen reumatoid artrit för att kunna påbörja lämplig behandling så tidigt som möjligt. Många patienter har haft besvär under en längre tid och diagnosen kan fördröjas av flera skäl, till exempel att symtomen i många fall kommer smygande och initialt negligeras eller misstolkas av individen. Det förekommer även att primärvården inte uppfattat symtomen korrekt eller inte vidtagit åtgärder inom rimlig tid, samt att väntetider till specialistvården lett till en senare diagnos än vad som varit idealt. Enligt ett av klassifikationskriterierna för reumatoid artrit bör dessutom symtomen ha varat i över 6 veckor. Genom att korta tiden mellan symtomdebut och diagnos kan lämplig behandling sättas in i tidigare skede av sjukdomen.

Källa: Siffror i vården, SKL

För mer information, kontakta Nina Unesi, pressekreterare Reumatikerförbundet, 070 190 35 60, nina.unesi@reumatikerforbundet.org

Reumatikerförbundet är Sveriges största patientorganisation med cirka 50 000 medlemmar. Vi företräder över en miljon personer i Sverige som har en reumatisk sjukdom, eller någon annan sjukdom i rörelseorganen. Sedan 1945 har vi arbetat med att informera och sprida kunskap om reumatisk sjukdom och övriga sjukdomar i rörelseorganen, och med att påverka beslutsfattare på alla nivåer. Genom Reumatikerförbundets forskningsfond stödjer vi forskning för att hitta lösningen på reumatismens gåta. De senaste fem åren har vi delat ut över 100 miljoner kronor till forskning.

Taggar: