Allt fler arbetskraftsinvandrare får lön överförsörjningskravet, men kontrollen tar för lång tid
Cirka 20 000 arbetskraftsinvandrare från länder utanför Europa finns på den svenska arbetsmarknaden där de är verksamma inom områden som dataprogrammering och restaurang. De flesta kommer till yrken där det råder brist på arbetskraft och i många fall handlar det om högkvalificerade arbeten.
Riksrevisionen har granskat systemet för arbetskraftsinvandring, där nya regler infördes 2008 för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU, EES och Schweiz för att göra det lättare för arbetsgivare att anställa personer utanför Europa. Granskningen visar att allt fler av arbetskraftsinvandrarna har en inkomst som klarar det lagstadgade så kallade försörjningskravet på 13 000 kronor. Men det finns fortfarande problem bland yrken inom restaurang, skönhetsvård, städning, livsmedel och butiksarbete, det vill säga yrken med lägre kvalifikationskrav. Det förekommer också skenerbjudanden i systemet.
– Den kontroll som byggts ut under senare år behövs. Men samtidigt har den lett till långa handläggningstider framförallt i de så kallade kontrollbranscherna och även i förlängningsärenden. Där behövs en förbättring, säger riksrevisor Margareta Åberg.
Arbetsgivare som vill anställa personer från ett land utanför Europa möter inte sällan svårigheter med orimligt långa handläggningstider. Vissa regler är också svåra att tolka både för handläggare och arbetsgivare. Det leder till oförutsägbarhet och att alla inte behandlas lika. Migrationsverket behöver därför tydliggöra hur dessa regler ska tillämpas för att säkerställa likabehandling och förutsägbarhet.
När det gäller kontrollen av tillståndsprövningen så är de verktyg som används inte tillräckliga för att säkerställa att kraven uppfylls. Migrationsverket har små möjligheter att på förhand bedöma vad som är ett seriöst erbjudande. Särskilt kontrollen av arbetsgivarnas ekonomiska förutsättningar ställer höga krav på handläggarna att sätta sig in i företagens verksamhet. Samtidigt är det bara en liten del av det oönskade bruket av systemet kan upptäckas på detta sätt. Inte heller i efterhand har Migrationsverket verktyg för att säkerställa att alla delar av regelverket uppfylls.
Migrationsverkets kontroll har blivit både mer grundlig och systematisk. Men den skulle både kunna gå fortare och bli säkrare om Migrationsverket hade tillgång till registeruppgifter, uppgifter som idag tar onödigt lång tid att inhämta.
– Det handlar också om att utveckla rutiner som säkerställer att lika ärenden behandlas lika, säger projektledare Marianne Danielsson.
Rapporten finns att ladda ned från Riksrevisionens webbplats
Taggar: