Arbetet med exportkontrollen av krigsmateriel fungerar men kan fortfarande utvecklas

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har i stort ett fungerande arbetssätt, men det finns ett visst utrymme för förbättringar.

Sverige tillåter viss export av krigsmateriel, bland annat för att kunna tillgodose det svenska försvarets behov. Exportkontrollen är viktig för att Sverige ska uppfylla sina internationella åtaganden och samtidigt säkerställa att krigsmateriel enbart exporteras till länder som är acceptabla ur ett svenskt perspektiv.

Riksrevisionen har granskat några aspekter som är viktiga för att exportkontrollen ska bedrivas på ett effektivt sätt, bland annat dokumentation av rutiner och ärenden. En prövning om besluten är korrekta eller en bedömning av exportkontrollens effekter ingår inte i granskningen.

– ISP bör arbeta med att förbättra sina skriftliga handläggningsrutiner och sin dokumentation. Det främjar också det institutionella minnet, vilket är viktigt för en liten organisation, säger riksrevisor Margareta Åberg.

I exportkontrollen tillämpas tre regelverk parallellt. Det är det svenska regelverket, EU:s gemensamma ståndpunkt och FN:s vapenhandelsfördrag. I regelverken finns många likheter – till exempel är kränkningar av mänskliga rättigheter och förekomsten av väpnad konflikt viktiga aspekter i alla tre regelverken – men det finns även ett antal viktiga skillnader. Bland annat inriktar sig det svenska regelverket främst på situationen i mottagarlandet medan de två andra regelverken mer riktar in sig på hur materielen kan komma att användas. För att underlätta ISP:s arbete bör regeringen se till att det utreds hur de olika regelverken förhåller sig till varandra och hur olika begrepp ska tolkas.

En utgångspunkt när ISP bildades 1996 var att regeringen fortsatt skulle styra utvecklingen av praxis genom att besluta i vissa viktiga ärenden. Riksrevisionen har inte kunnat bedöma om regeringen styr praxis i tillräcklig utsträckning, men kan konstatera att regeringen beslutat i ytterst få ärenden de senaste åren.

Rapporten finns att ladda ned från Riksrevisionens webbplats

Taggar: