Bristande konsekvensanalyser inför migrationspolitiska propositioner
Konsekvensanalyserna inför regeringens migrationspolitiska propositioner har haft brister, visar en ny granskning från Riksrevisionen. Bland annat har det saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting.
När regeringen föreslår en reform genom att överlämna en proposition till riksdagen ska förslaget bygga på en noggrann analys av vilka konsekvenser det kan få på olika områden.
Regeringen har mellan 2004 och 2015 lagt 26 propositioner med förslag som på olika sätt berör människors möjligheter att söka skydd i Sverige. Riksrevisionen har granskat konsekvensanalyserna inför dessa propositioner.
Granskningen har genomförts mot bakgrund av den stora betydelse som migrationspolitiska beslut har för berörda människor, kommuner och statliga myndigheter. Att samtliga långtidsprognoser på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015 har underskattat statens utgifter har också haft betydelse för beslutet att inleda granskningen. På senare tid har underskattningarna varit åtskilliga miljarder kronor om året.
– Väl underbyggda och träffsäkra konsekvensanalyser är en förutsättning för att risker, fördyringar och bieffekter ska kunna förutses och förebyggas. Det gör det också enklare för berörda aktörer att förbereda sig inför kommande uppgifter, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Granskningen visar bland annat att många av propositionerna helt saknat bedömningar av hur antalet som ansöker om, eller beviljas, uppehållstillstånd kan påverkas av förslagen. Det fåtal bedömningar som gjorts är huvudsakligen så svagt underbyggda eller kortfattat redovisade att deras tillförlitlighet inte går att bedöma.
Bristerna gäller även en rad andra områden. Få av de granskade propositionerna lever till exempel upp till kraven på heltäckande och långsiktiga ekonomiska analyser.
– I de fall som budgeteffekter redovisas saknas ofta förklaringar till hur de räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom. Det gör det svårt för remissinstanserna att bedöma kvaliteten på analysen eller lämna kvalificerade synpunkter på förslagen, säger Tommi Teljosuo, projektledare för granskningen.
Endast tre av de 26 granskade propositionerna anges ha några konsekvenser för kommuner och landsting, och 16 av dem saknar helt analys på området. Inget av förslagen uppges ha några som helst jämställdhetskonsekvenser, och endast tre bedöms påverka integrationen.
– Vår bild är att underlagen inte alltid har tagits fram med vedertagen metodik. Metoder, data och beräkningar redovisas sällan. Det är ovanligt med hänvisningar till forskning och andra kunskapsunderlag. I 20 av de 26 granskade propositionerna saknas analyser av risker och osäkerheter helt, säger Tommi Teljosuo.
I granskningen har Riksrevisionen tittat såväl på propositioner som kan ha bidragit till ett ökat antal asylsökande som på propositioner som kan haft en bromsande verkan.
– Kritiken gäller inte migrationspolitiken i sig. Oavsett vilken riktning förslagen kan tänkas ha på det migrationspolitiska området är behoven av kvalificerade konsekvensanalyser desamma, säger Helena Lindberg.
Riksrevisionen rekommenderar Regeringskansliet att säkerställa att framtida reformförslag baseras på utrednings- och analysarbete som lever upp till de krav som ställs i bland annat Kommittéförordningen, Regeringskansliets riktlinjer för konsekvensutredning och Propositionshandboken.
Regeringskansliet bör även förbättra analysernas ändamålsenlighet genom att redovisa dem så transparent att de kan upprepas och granskas av externa aktörer. Det är också viktigt att bedömningar av förslagens effekter på antalet personer som ansöker om, eller beviljas, uppehållstillstånd inkluderas i beredningsunderlagen, samt att risker och osäkerheter belyses.
Rapporten finns att ladda ner från Riksrevisionens webbplats
Konsekvensanalyser inför migrationspolitiska beslut (RiR 2017:25)
Olle Castelius
Pressekreterare, Riksrevisionen
Tfn: 08-51 71 42 06, 073-445 22 06
olle.castelius@riksrevisionen.se
Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används.