Mer restriktiv sjukskrivning påverkade inte hälsan

Att bli nekad sjukskrivning ökade återgången i arbete och minskade sannolikheten att lämna arbetslivet, och det utan att hälsan, mätt som vård- och läkemedelskonsumtion, påverkades. Det visar en ny granskning.

Riksrevisionen har granskat vilka effekter ett nekande av sjukpenning i genomsnitt har för individens hälsa, sysselsättning och framtida sjukfrånvaro. Granskningen har gjorts som ett led i Riksrevisionens arbete med att granska hur effektivt olika socialförsäkringar fungerar. I granskningen ingick drygt 5 000 individer som var sjukskrivna mellan 2009 och 2012, där vissa beviljades en fortsatt sjukskrivning och andra inte. Individerna var i övrigt helt jämförbara. Studien är den första i sitt slag i Sverige.

Granskningen visar att nekandet av sjukpenning inte påverkade individernas vård- och läkemedelskonsumtion upp till tre år efter nekandet. Det gällde både för män och kvinnor, och oavsett individens hälsostatus och position på arbetsmarknaden. Vidare konstateras att arbetsinkomsterna ökade och att sannolikheten att ha lämnat arbetslivet med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) inom tre år minskade.

– Det här bör vara ny viktig kunskap för både Försäkringskassan och regeringen och är en viktig pusselbit i vår granskning av tillämpningen av sjukförsäkringen, säger riksrevisor Margareta Åberg.

I granskningen konstateras också att kvinnor minskade sin sjukfrånvaro mer än män efter att ha blivit nekade sjukpenning. Däremot ökade inte arbetsinkomsterna lika tydligt för kvinnor, delvis på grund av att kvinnor arbetar deltid oftare än män.

– Granskningen visar på riskerna med sjukskrivning. Att inte sjukskriva behöver inte påverka hälsan negativt, samtidigt som möjligheterna för arbete ökar både på kort och lång sikt, säger Pathric Hägglund, projektledare.

› Rapporten finns att ladda ned från Riksrevisionens webbplats

Om granskningen

Granskningen är baserad på drygt 5 000 sjukskrivna 2009-2012, där vissa beviljades en fortsättning på sjukskrivningen, och andra inte. Handläggaren på Försäkringskassan fattar beslut om rätten till sjukpenning och har ett betydande bedömningsutrymme i det enskilda fallet. Det innebär att olika beslut kan fattas i helt likvärdiga ärenden.

För att analysera effekterna används i rapporten det faktum att tilldelningen av ärenden mellan strikta respektive mindre strikta handläggare, skedde slumpmässigt. Därmed kan effekten av att nekas sjukskrivning med stor tillförlitlighet mätas genom en jämförelse av det genomsnittliga utfallet, exempelvis beträffande hälsa, för respektive grupp. Det bör noteras att granskningen inte uttalar sig om effekter i enskilda fall.

Taggar: