Myndigheternas krisberedskap inför Brexit var god

De svenska myndigheterna med ansvar för finanssektorn var väl förberedda och hade en god beredskap för att kunna hantera en eventuell finansiell kris i samband med Brexit-omröstningen.

Riksrevisionen har granskat regeringens och ansvariga myndigheters krisberedskap inför en eventuell situation med finansiell turbulens i samband med den brittiska folkomröstningen om landets EU-medlemskap.

Finansiella kriser är mycket kostsamma och svåra att undvika. Men historien visar att snabbhet och beslutsamhet är avgörande för resultatet vid hanteringen av kriser. Myndigheternas förmåga att agera snabbt kan bryta en negativ förtroendespiral. Inför Storbritanniens EU-omröstning fanns en stor osäkerhet om de ekonomiska konsekvenserna, bland annat om effekterna på de finansiella marknaderna. En kris hade kunnat utlösas av ett oväntat resultat i omröstningen.

– Vår granskning av berörda myndigheter visar att medborgarna kan känna sig trygga i att regeringen, dess myndigheter och Riksbanken har en god beredskap för att upptäcka och hantera hot mot den finansiella stabiliteten, säger riksrevisor Margareta Åberg.

Även om granskningen av myndigheternas krisberedskap visar att den var god så finns det områden med utrymme för förbättringar. Riksrevisionens bedömning är att myndigheterna kan bli bättre på att dokumentera rutiner för att snabbt och effektivt kunna ställa om från normal verksamhet till krisorganisation.

– Inför Brexit-omröstningen var detta inget stort problem då de fanns många erfarna och insatta personer på plats. Men tydliga dokumenterade rutiner blir över tiden allt viktigare i takt med personalomsättning och att det institutionella minnet minskar, säger chefsekonom Robert Boije.

Rapporten finns att ladda ned från Riksrevisionens webbplats

Taggar: