Osäkra prognoser i budgetpropositionerna
Riksrevisionen har granskat kvaliteten i de makroekonomiska prognoser som redovisats i regeringens budgetpropositioner åren 1994–2005. Granskningen visar att prognoserna är osäkra. Samtidigt har regeringens bedömningar inte sämre precision än prognoser från andra prognosinstitut. Undantaget är arbetslösheten där regeringen systematiskt redovisat en mera optimistisk bild än andra prognosinstitut.
–Det är av stor vikt att budgetpropositionerna bygger på ekonomiska beräkningar av hög kvalitet. Om de statliga utgifterna underskattats i budgeten kan detta leda till att planerade reformer måste ställas in eller besparingar genomföras med kort varsel för att klara utgiftstaket. Budgetpolitiken riskerar att bli kortsiktig, säger riksrevisor Lennart Grufberg.
Sedan 1997 är budgetpolitiken inriktad mot två övergripande och fleråriga mål: ett utgiftstak för staten och ett överskottsmål för de offentliga finanserna. En budgetpolitik som styrs av preciserade mål förutsätter att de makroekonomiska bedömningar som regeringen baserar sin statsbudget på är tillförlitliga. Riksrevisionen kan dock konstatera att de beräkningar som låg till grund för regeringens budgetpropositioner åren 1994-2005 uppvisar betydande osäkerheter. I genomsnitt uppgick prognosfelet för BNP-tillväxten under budgetåret till 0,8 procentenheter. Det leder till en felbedömning av de offentliga finanserna med drygt 15 miljarder kronor, enligt regeringens egen tumregel. Samtidigt visar granskningen att regeringens prognoser inte haft sämre träffsäkerhet än andra prognosinstitut, som till exempel Konjunkturinstitutet, Riksbanken och affärsbankerna. Regeringens prognoser skiljer sig dock på en punkt från de andra prognosinstitutens prognoser. Under de år som granskningen avser har regeringen systematiskt redovisat mera optimistiska prognoser för den öppna arbetslösheten.
Fakta: Efter den statsfinansiella krisen i början av 1990-talet reformerades budgetprocessen för att öka stabiliteten och långsiktigheten i budgetpolitiken. Ett tak för statens utgifter infördes samt ett överskottsmål för den offentliga sektorns finanser. Riksdagen fastställer i regel utgiftstaket tre år i förväg till ett nominellt belopp. För 2006 är utgiftstaket fastställt till 907 miljarder kronor. Överskottsmålet innebär att den samlade offentliga sektorn ska uppvisa ett finansiellt sparande på 2 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
Rapporttitel: Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna, RiR 2006: 23, www.riksrevisionen.se
Ansvarig riksrevisor: Lennart Grufberg, tfn 08-517 140 10, 0734 45 20 10
Projektledare: Tomas Nordström, tfn 08-517 142 24, 0734 45 22 24
Projektmedarbetare: Jonas Norlin, tfn 08-517 142 88, 073 203 89 90