Överenskommelser inom vården styr landstingen för mycket

Regeringens överenskommelser med SKL sätter fokus på angelägna områden inom hälso- och sjukvården. Men de kan också leda till att landstingen styrs alltför mycket och att de egna initiativen hämmas. Regeringen bör förändra sin användning av överenskommelser så att landstingen får större utrymme för egna initiativ och kan planera bättre.

Riksrevisionen har granskat om överenskommelser mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, är ett bra sätt att styra hälso- och sjukvården.

Granskningen visar att antalet överenskommelser har ökat de senaste decennierna och att överenskommelserna har skiftat karaktär. Regeringen har gått från att finansiera hela verksamheter i vården till en mer detaljerad ekonomisk styrning med krav på specifika motprestationer från landstingen. Besluten om överenskommelser kommer oftast efter att landstingen har lagt sin budget, vilket försvårar planeringen. Mängden pågående överenskommelser och det stora antal krav som dessa medför innebär en stor arbetsbörda för landstingen. Det finns även en risk att landstingen uppmuntras till alltför kortsiktiga lösningar på komplexa problem.

– Vi ser att överenskommelserna mellan regeringen och SKL har positiva effekter, till exempel att de sätter fokus på relevanta problemområden inom vården. Men vi ser också negativa bieffekter, som att de styr landstingens verksamhet alltför mycket. Här behöver regeringen hitta en balans genom att se till att överenskommelserna är lagom många, samordnade och inte för detaljerade, säger riksrevisor Jan Landahl.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förändra sitt sätt att använda överenskommelser och ta bättre hänsyn till hur de landar i landstingen. Regeringen bör bland annat minska antalet överenskommelser så att landstingen klarar att ta emot dem, ge landstingen större handlingsutrymme samt rimliga förutsättningar att planera.

Bakgrund

Överenskommelserna innebär att landsting och kommuner ska utföra uppgifter som regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer överens om. Just nu pågår fjorton överenskommelser inom hälso-och sjukvården. Samtliga innehåller någon form av ekonomisk ersättning till landstingen och/eller kommunerna. Totalt pågår överenskommelser för 5,8 miljarder kronor. Exempel på överenskommelser är sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa samt den så kallade kömiljarden.

Kontakt

Riksrevisor: Jan Landahl

Projektledare: Emma Wallin, tfn 08-5171 4087

Pressekreterare: Pernilla Eldblom, tfn 08-5171 42 00

Ladda ned eller beställ rapporten

Rapporten Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram.

http://www.riksrevisionen.se/2014_20_nyhet