Redovisningen i vårpropositionen svårtolkad
Under mandatperioden har regeringen genomfört ett omfattande utvecklingsarbete av det finanspolitiska ramverket och redovisningen i de ekonomiskpolitiska propositionerna. Samtidigt visar Riksrevisionens granskning av 2010 års ekonomiska vårproposition att regeringens redovisning till vissa delar fortfarande är oklar och svårtolkad.
För att upprätthålla förtroendet för de offentliga finanserna är det viktigt att regeringen värnar tydlighet och transparens i sin redovisning till riksdagen och allmänheten. Utgiftstaket är det centrala verktyget för att uppnå överskottsmålet och säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna. Liksom i tidigare propositioner saknas dock en konkret analys av hur utgiftstaket förhåller sig till överskottsmålet och det önskvärda skatteuttaget.
I regeringens bedömning av kommunsektorns finanser läggs tonvikten vid balanskravet som finansiellt mål för kommuner och landsting. Det grundläggande kravet i kommunallagen är emellertid att verksamheten ska präglas av ”god ekonomisk hushållning”, vilket normalt innebär man ska budgetera för ett överskott. Det är således ett mer ambitiöst mål än balanskravet. En inriktning mot god ekonomisk hushållning skapar en fallhöjd till balanskravet och minskar risken att kommuner och landsting stramar åt ekonomin i en lågkonjunktur när skatteintäkterna viker.
I granskningen av budgetpropositionen för 2010 riktade Riksrevisionen kritik mot utformningen av de scenarier, som ligger till grund för bedömningen av de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Bland annat förutsätts en orimlig uppbyggnad av finansiella tillgångar i den offentliga sektorn. Kritiken kvarstår. Även i vårpropositionen är såväl de långsiktiga scenarierna som de slutsatser som dras om hållbarheten i de offentliga finanserna svårtolkade.
Bakgrund: Riksdagen har beslutat om ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 1 % av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Vidare beslutar riksdagen om ett utgiftstak som de statliga utgifterna inte får överskrida. Balanskravet för kommunerna innebär att kommuner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Dessa mål och restriktioner utgör centrala delar i det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen granskar löpande de budgetpolitiska dokumenten inom ramen för ett granskningsprogram om de offentliga finanserna.
Rapporttitel: Tillämpningen av det finanspolitiska ramverket, (RiR 2010:14)
Rapporten kan hämtas och beställas på www.riksrevisionen.se
Riksrevisor: Eva Lindström, 08-517 140 20
Projektledare: Thomas Hagberg, 08-517 142 41, 073-445 22 41
Pressekreterare: Pernilla Eldblom, 08-517 142 00, 073-445 22 00